Redaktionen tar tempen på höstens prestationer ...

AIK har spelat 20 matcher nu, och en första bedömning om lagets och spelarnas prestationer presenteras nedan. Detta är ett axplock av det/dem som ur min synvinkel varit mest framträdande på ett eller annat sätt.  Högst personligt, högst subjektivt, så varsågod och läs. Höstens heta insatserMelker Karlsson - Som mest hade Melker gjort sex poäng på en elitseriesäsong tidigare innan. Jag och fler med mig kanske undrade om det fanns en högre potential. Svaret på den frågan är ofrånkomligen ja. Melker höst kan inte beskrivas som annat än succéartad – med 10 poäng på 20 matcher, och en plats i landslaget.Oscar Lindberg – Oscar förväntades axla en av topp två femmorna redan ifjol, men kom aldrig upp i sin fulla potential. Trots att halva serien inte ens är spelad har Oscar redan nu fördubblat sin poängsskörd jämfört med föregående säsong. Om det inte vore för Smålands största gris hade Oscar fått debutera i A-landslaget i veckan. Spelar med en helt annan fart, flyt, och självförtroende jämfört med föregående säsonger.Markus Svensson – Om det är hård konkurrens på backsidan och forwardssidan när truppen är fulltalig (när nu det ska hända…) är det inget jämfört målvaktssidan. Svensson var lite av ett frågetecken för mig inför kommande säsong. Jag hade ärligt inte ens hans namn på min mentala hockeykarta. Jag har dock blivit exalterad över hans prestation så långt. Med 1,44 i GAA på åtta matcher och 94 % i räddningsprocent ger han Jocke en stenhård kamp om förstaspaden. Joacim Eriksson har också varit bra, men har både sämre räddningsprocent och GAA än Svensson. Här har Forsberg angenäma bekymmer, målvaktskonkurrensen blir en av nyckelfaktorerna till möjligheterna att kunna sätta guldglans på våren 2013.Hemmamatchen mot HV 71 (Omgång 20) En match som hade allt. Tio mål, några snygga, några fula. Heta känslor. Fula tacklingar. Ett äkta hat trick av Möller. En Per Ledin som visade alla sina sidor som spelare. En professor i form av Forssell som gjorde 1+3+1. En alltid lika glad Ulf Dahlen, en alltid lika korrekt men nöjd Anders Forsberg.  Matchen var viktig ur både poäng och prestigesynvinkel. En klar hemmaseger mot serieledarna HV 71 visar på den enorma kapacitet som finns i laget och ger nödvändig arbetsro över landslagsuppehållet. Viktor Arvisson. Jag saknar nästan superlativ för denna jättetalang. Efter att han erövrat J18-serien och J20-serien, har Viktor tagit för sig med stormsteg i Elitserien.  Fortsätter Viktor så här är han given i JVM och en het kandidat till att bli årets rookie i Elitserien.  I mina ögon är det lite förenklat som om Wernblom och Söderberg klonats i samma kropp. Wernbloms förmåga att driva på mål och få till ett avslut, och Söderbergs fart kombinerat med aviga och snabba dragningar.  The sky is the limit för denna tonåring.Tomas Skogs – Har varit den bästa backen under hösten. Känns som en Niklas Lidström light. Ligger på utsökta + 11 i +/- statisken med tio egna gjorda poäng. Använder sitt fina handledsskott och fina skridskoåkning till fullo. Är dessutom en riktigt trevlig kille att prata med vid sidan av isen. Borde prövas i landslaget igen.Höstens ljumma insatser Adam Pettersson - Adam har en svår uppgift denna säsong. I grunden är han en hyperoffensiv spelare hemmahörandes i en offensiv kedja. I AIK finns det ingen plats i någon av de ledande kedjorna. Adam har därför fått en roll i en fjärdefemma med en mer defensiv prägel. Den rollen har skött klart godkänt. För att få ett högre betyg vill jag se att han finns noteras i poängprotokollet eller har en slagsida på plus i +/- statistiken.   Jimme Ericsson - Att Jimme är en slow starter är ingen hemlighet. Det är när det gäller sm mest han brukar vara som bäst. I höst har han matchas in försiktigt av Forsberg efter en operation med efterföljande rehab. Jimme kommer sin vana trogen att växla upp efter jul och aspirera på en VM-plats. Bortamatcherna – I bortatabellen parkerar AIK in på en sjunde plats.  På nio spelade matcher har endast fjorton poäng bärgats, vilket ger ett snitt på 1,55 poäng/bortamatch i snitt.  Här krävs det en uppryckning för att komma ifatt Luleå och HV 71 som båda har bättre bortafacit och en högre tabellplacering.Fredrik Styrman - Är någonstans i gränslandet mellan ljummen och sval på min lista, och placerad som sjunde back i Forsbergs backlista. Har precis som Johan Forsberg dragits med ihärdiga skadeproblem som stoppat hans utveckling. Känns stundtals lite för lätt utan puck och aningen omständlig med puck. Med Edström tillbaka och Klingberg och Granberg åter kan det bli tufft för Kalixsonen att nypa en ordinarie tröja på backen.Höstens svala insatser  Johan Forsberg - Johan är gubben i lådan i denna breda forwardsbesättning. Han vann överraskande skytteligan i slutspelet säsongen 09/10. Sedan har det varit tyngre för Johan. Säsongen efter skytteligasegern spolierades till stor del av en ögonskada, förra säsongen kom inte Johan upp i den kapacitet han tidigare visat poängmässigt. Denna säsong har Johan inlett med blygsamma 1+1 innan han oturligt nog fick en fingerfraktur som sätter honom på nuvarande skadelista. Forsberg är omtalat en respekterad och betydelsefull kille för laget, men hans spel på isen lämnar mer att önska ur min synvinkel.  Rasmus Edström - Rasmus klev fram med stormsteg förra året. Han hade en bofast plats i det första powerplayet och visade att han var en coming man på backplatsen med sin fina speluppfattning och teknik. Slutet på Rasmus fjolårssäsong spolierades när han fick ett nyckelbensbrott och sen fick svårt att återta sin plats i slutspelet. Denna säsong har han inte nått upp i samma höjer som föregående år. AIK visar dock att de tror på Edström och har förlängt hans kontrakt. Hemmamatcherna mot Växjö och Timrå – Mot dessa två gnetarlag har AIK dragit det kortaste strået på hemmaplan och förstört kvällen för otaliga svartgula fans. Mot dessa två lag räknar jag med därför med gruvlig revansch när de åter gästar Skellefteå.Ryan Vesce – Känns en smula orättvist att ta med honom på denna lista, han har bara spelat fyra matcher och dryga 39 minuter. Men jag hade förväntat mig lite mer, lite fler positiva aktioner som kan ge aning om vad som komma skall. I premiären var han totalt miserabel, lite bättre har det blivit sedan dess. Men till dess Ryan har fått spela och träna sig i varm i kläderna får han tillfälligt parkera på denna del av listan.addebeckredaktionen@northpower.nu   

Hjältarna som lämnat jordelivet

I samband med invigningen av Skellefteå AIK:s hyllningsvägg och North Powers jättetifo med fokus på forna tiders AIK-are, publicerar vi här några rader om de nio hjältar som presenterades på jätteflaggan kort före matchen idag.Sprid gärna länken till här texten och låt historien leva vidare. Det är de här hjältarna som gjort Skellefteå AIK till den storklubb vi idag kan vara stolta över att vara!  Göte Almqvist föddes 1921.Almqvist spelade tolv säsonger med AIK varav fem i högsta serien, bland annat som spelande tränare. Som norrlands förste landslagsspelare i hockey tillhör han även skaran av Skellefteå AIK:s legender. Med meriter som världsmästare 1953 och VM-brons 1954 varvat med OS-brons 1952 skrev han in sig i skaran av stora grabbar inom svensk hockey, där han spelat 52 landskamper med Tre Kronor.Göte Almqvist ska dessutom hedras för initiativet till tigerränderna på AIK:s dräkter.Almqvist avled den 21 december 1994....Anders "Acka" Andersson "Acka" Andersson, född den 2 januari 1937, forward i Skellefteå AIK i den legendariska "myggkedjan med Garvis Määttä och Karl-Sören Hedlund, där han var centerforward. Han debuterade i Skellefteå vid 18-års ålder, i Allsvenskan säsongen 1955-56, och fortsatte i tolv säsonger, till och med 1969. Säsongen -67-68 tillbringade Acka i Färjestad. Utöver spel med AIK har han även tränat laget och likaså med Färjestad.Acka Andersson har en diger meritlista som toppas av två VM-guld, 1957 i Moskva och 1962 i Colorado Springs, året när pucken "gliiiider in i mååål" enligt Lennart Hyland.OS-silver var Andersson med att vinna i Innsbrück 1964 och ett VM-brons året därpå. Utöver dessa ädla medaljer fick han en mängd utmärkelser, som "Guldpucken" 1961 och -62, "främste spelare" i både Allsvenskan och i Tre KronorAnders Andersson avled 1989...Eilert "Garvis" MäättäFödd 7:e september 1935 i Kiruna. Kom till Skellefteå AIK 1956 och etablerade sig snabbt som en av lagets stora profiler. Han var radarpartner med Acka Andersson i den av motståndarna fruktade myggkedjan och var känd för sin mycket fina skridskoåkning och sitt fysiska spel. Mättä var en stjärna även på internationell nivå och sköt hem Sveriges första VM-Guld med sitt 4-4 mål mot Sovjet i Moskva-VM 1957. Hans ansikte prydde sedan förstasidan i Sovjetiska statstidningen Pravda, något som endast en annan svensk (Olof Palme) kan ståta med. Sammanlagt blev det 117 landskamper för Määttä och meritlistan innehåller VM-Guld -57 och -62, VM-Silver -63 och -67. OS-Silver -64 samt VM-Brons -65. Määttä erhöll Stora Grabbars Märke som Nr 57.Eilert Mättä avled 7:e maj 2011, 75 år gammal...Hasse SvedbergHasse föddes 6:e december 1931 i Piteå. Hans hockeykarriär inleddes i Piteå och han kom till Skellefteå AIK 1955 och blev i sin debut historisk som lagets förste målskytt i den högsta serien. Hasse var en av frontfigurerna i det AIK som skulle bryta Stockholmslagens monopol på platserna i högstaligan under andra halvan av 50-talet, det som kallas för klubbens första gyllene era. Under sin andra säsong blev Svedberg uttagen i Tre kronor för första gången och skulle komma att bli bofast i vårt landslag, 98 landskamper blev det till slut och fick kröna karriären med att vara med och spela hem landets första VM-guld i Moskva 1957 samt ett VM-brons året efter. Svedberg räknas till en av de första av AIK:s verkliga storstjärnor och förtjänar verkligen epitetet Legend.Hasse Svedberg somnade in den 4:e Augusti 2012, 80 år gammal...Yngve Casslind

Yngve Casslind var en av Sveriges mest kompetenta hockeymålvakter under hela 50-talet. Yngve föddes 28 juni år 1932 i Södertälje. Hans hockeykarriär inleddes i klubben IK Göta, en klubb med rötter i nuvarande Stockholm-Vasastan som på den tiden ”åkte hiss” mellan division 1 och 2.I IK Göta elitseriedebuterade Yngve redan som tonåring under den tidiga delen av 50-talet. Efter ett antal framgångsrika seniorsäsonger i IK Göta fick Yngve en plats i OS-truppen till Cortina d'Ampezzo 1956 och till VM-truppen i Moskva 1957. VM:et föll väl ut och Yngve kunda pryda halsen med en medalj av den ädlaste valören vid hemkomsten till Sverige. Yngve spelade fyra matcher i världsmästerskapet, målvaktssysslan delade han med Södertäljes Thord Flodqvist.Efter säsongerna i IK Göta och lyckat VM-spel styrde Yngve kosan norrut och fortsatte karriären i Skellefteå AIK. I Skellefteå AIK spelade Yngve de fyra säsonger 1957-1960 i högsta serien. Som målvakt var Yngve liten och snabb, och utrustad med bra reaktioner och bra greppsäkerhet. Enligt den gamle AIK-legenden Hasse Svedberg var han dessutom utrustad med ett munläder och tjattrade gärna på domarna. I Skellefteå AIK spelade Yngve med siffran ett på ryggen. Som 29-åring slutade han med elithockeyn. Yngve avled 1992, han var då 60 år gammal och bosatt i Umeå.Yngve Casslind 1932-1992: Meriter i urval• VM-guld 1957• EM-guld 1957• OS-fyra 1956• EM-silver 1956

.

.

.

Jan "Lill-Pota" Johansson, född 1965

Lill-"Pota" spelade 43 matcher med AIK under två säsonger, 1989-90 och därefter 6 matcher i Allsvenskan efter degraderingen till den serien, efter dåtidens seriesystem."I sista hemmamatchen stod det 4–3 till Färjestad innan allt rasade samman för Skellefteå, stryk med 11-3. En av de historiska målskyttarna i ”farvälmatchen” – Janne ”Lill-Pota” Johansson". (notis ur Aftonbladet) Detta var den 10 december 1990, innan 16 års väntan tog vid.Jan Johansson, som försvann efter en julfest i december -06, hittades död i januari 2007, efter en drunkningsolycka. Han blev 41 år gammal.  

Harry GranbergHarry Granberg föddes 25 november 1930.Granberg var given forward i Skellefteå AIK:s allsvenska lag under framförallt 1950- talet. Han vann den interna målskytteligan för AIK i både grundserien (delat med "Garvis" Määttä) och i slutspelet säsongen 1959/60. Harry Granberg gav namn åt den sk. "Granbergkedjan" där där han själv var spelfördelaren, Folke Aronsson grovjobbaren och "Janscha" Brännström med flera fick pröva rollen som målskytt.Den 19 februari 1954 debuterade Granberg i Tre Kronor mot Kanada på Stockholms Olympiastadion. Tre Kronor förlorade matchen med 6-9 och Granberg lämnade Stadion mållös. Totalt deltog Granberg i 8 officiella landskamper.Vid sidan om hockeyn försörjde sig Granberg som lagerarbetare.Harry Granberg avled den 30 september 2002.

.

.

.

Kjell-Arne Wikström

Född 1951, fostrades som hockeyspelare i Clemensnäs IF, där han som 18-åring debuterade i a-laget 1969. Efter två säsonger i moderklubben tog han steget till rivalen Skellefteå AIK där karriären tog ordentlig fart. Vilket notarades av Södertälje som värvade Wikström inför säsongen därpå, varpå han blev SSK trogen i sex säsonger. Under tiden i Södertälje hann han med två VM, -73 och -75, vilket gav ett silver respektive ett brons. Dessutom var han med i Canada cup 1976.Efter SSK-sejouren hann han med ett år i tyska EC Dellinghofen varpå han återkom till Skellefteå där han spelade mellan 1980-83. Sedan ett gästspel i Piteå-tröjan en säsong, där han gjorde 61 poäng på 32 matcher och blev en klar publikfavorit. Därefter avslutade han karriären där den startade, med tre säsonger som spelande tränare i Clemensnäs, med ett avhopp till Malå däremmellan. En av Kjell-Arnes styrkor var spelet framför mål. Dessutom omtalad som en av anstiftarna till det gigantiska slagsmålet mot Björklöven 1980, då han gav en närgånget provocerande Lövenspelare, i hans tycke på fel planhalva, en tryckare. Kjell-Arne var inte den som klev undan.Kjell-Arne Wikström avled 9 september 2002, blott 51 år gammal.  Sten WikströmSten Wikström har genom åren tillsammans med sin fem minuter yngre bror Georg varit Skellefteå AIKs kanske trognaste supporter. Sten och Georg föddes 1937 i ett Skellefteå som på många sätt var annorlunda än vad det är idag. Bröderna Wikström fick som funktionshindrade utstå en hel del under sin livstid och man får inte glömma att synen på handikapp förändrats en hel del genom åren. I Skellefteå bör vi vara oändligt tacksamma för Sten och Georgs bidrag till denna förändring, då de på ett föredömligt sätt genom sin glädje, sitt engagemang och sin passion för hockeyn och Skellefteå AIK vunnit våra hjärtan och gett oss värdefulla lärdomar om respekt för våra medmänniskor. Det är inte utan en viss stolthet som man sett att Skellefteå AIK som förening gjort vad de kunnat för att Sten och Georg skulle känna sig välkomna i arenan. De hade egna stolar med namnskyltar och i det närmaste fri tillgång till omklädningsrum och taktiktavlor. Det är många spelare och tränare genom åren som efter matchen skakat hand med hockeybröderna från Skellefteå och tackat för hjälpen med taktiken och för glada tillrop. Det sägs att Sten och Georg inte missade en enda hemmamatch under 30 års tid, något som de torde vara tämligen ensamma om och är ett fantastiskt kvitto på deras passion för sporten.När Sten ropade ”Krossa skiten” eller ”Gräv ner löven” så gav det varje sann Skellefteåsupporter en känsla av gränsöverskridande tillhörighet. North Power genomförde säsongen 2006/2007 en stor tifosatsning med dessa bevingade ord och två stora bilder på Sten och Georg.När Sten avled i april 2009 efter en tids sjukdom hissade man flaggan vid Skellefteå Kraft arena på halv stång. Sedan dess har stolen med hans namn stått tom och i North Powers ögon kommer arenan aldrig mer att vara riktigt fullsatt. Sten Wikström blev 71 år.  För redaktionen:/Rampa, Zimme, Addebeck, Warder, Schtefferedaktionen@northpower.nu

Förlösning!

Sällan har de tillresta och utflyttade Skelleftianerna haft en så rolig tredjeperiod på Hovet. Och aldrig, vågar jag påstå, har de hörts mer eller dominerat mer över hemmapubliken och Black Power. Trycket var mäktigt när Skellefteå AIK visade upp propagandahockey i den period som laget haft svårt att prestera i under de matcher som avverkats.Redan på uppvärmningen tyckte jag mig skymta en annan beslutsamhet och precision hos bortalaget. Och mycket riktigt var det ett annat lag än det som åkt ut på isen de två föregående matcherna. Passen satt på bladet, laget arbetade tillsammans, farten fanns där liksom önskan att behålla pucken inom laget, det som ska vara lagets kännetecken. Samtidigt böljade spelet rätt mycket fram och tillbaka, och Gnaget kom upp i både stunder av bra tryck i anfallszon och farliga spelvändningar. Efter två perioder kunde det stått lite vad som helst på resultattavlan, även om Skellefteå var det dominerande laget.Men i tredje perioden släppte så allt, och puckarna började rasa in, först via Lindgrens felträff upp i förstakrysset, via Sevc mörsare från blå in i luckan på bortre, och resten är historia. Det var ren och skär glädje, toppad av den något överförfriskade Gnaget-gubbe som satt bakom undertecknad och skämtsamt skanderade "Kom igen Gnaget" och "väntar bara till semifinalen", blott sekunderna innan 5-0.Förlösningen i tredjeperioden var en produkt av bra prestationer över hela laget och många bör egentligen nämnas. Jag väljer att särskilt lyfta fram andrakedjan som, mycket efterlängtat, höjer sig och visar att det inte bara är förstaformationen som motståndarna behöver oroa sig för. Särskilt bör Möller nämnas, som av någon anledning verkar höja sig när han får lira nära hemtrakterna; han visade under kvällen upp allt det som man gärna vill se varje kväll från honom - blixtrande åkning, halsbrytande framstötningar och genombrytningar och bländande klubbteknik. Och en hästspark till slagskott.Åter visar laget upp vilken hög högstanivå som kan tas fram, vilket är välkommet inför toppmötet på lördag, hemma mot Hv71. Det lär bli en riktig toppmatch i ett förhoppningsvis mer eller mindre fullsatt Skellefteå Kraft Arena, där särskild uppmärksamhet kommer riktas till gamla AIK-hjältar. Närvaro rekommenderas!/schteffe

Grus i maskineriet

 Det kan väl inte råda några som helst tvivel om att vårt kära lag är inne i en svacka just nu. Våra ledande offensiva spelare har inte det där flytet i situationerna, passningarna går den där decimetern fel, pucken hoppar över klubban i fel ögonblick och det är mycket som inte riktigt stämmer. Om detta sedan beror på förändrad gruppdynamik, nedträning, formsvacka eller något annat, det låter jag var och en avgöra för sig själv.Så här strax efter slutsignalen där Jocke Lindström målat dubbelt är det en känsla av lättnad som slår mig. Lättnad över att AIK i alla fall tar med sig 2 poäng från blåsiga Småland. Poängfördelningen är väl knappast rättvis sett till spelet, men spelet ishockey går ut på att göra flest mål, och det var det AIK som lyckades med idag. Ett AIK som nästan kollektivt underpresterar inte bara mot Timrå i lördags utan också idag mot Växjö förtjänar inte mer poäng, även om man är ett klart bättre lag på pappret. Det visar än en gång att det krävs att man gör jobbet fullt ut i varje match för att man ska vinna matcher och ta 3 poäng. Tappar topplagen bara 5% i sin kapacitet så har bottenlagen alla chanser i världen att ta hem segern.Växjö var under i stort sett hela matchen det lag som förde spelet mot ett oorganiserat Skellefteå AIK. De svartgula får inget vidare tryck i anfallsspelet och slarvar till det i det defensiva. Det är också drösvis med onödiga icingar på grund av de oorganiserade spelet, skeva passningar och allmänt slarv. Symptomatiskt med Växjös tidigare periodstatistik är det dock bortalaget som går vinnande ur första perioden efter att Lindberg fått en målsituation avvinkad efter videobedöming och att Jocke Lindström revanscherat situationen genom att lägga in en backhand i nästa spelsekvens.Markus Svensson i kassen får en del att göra i lite krångliga lägen, men sköter sig alldeles utmärkt matchen igenom. Målet är ingenting han kan göra så mycket på, då det kommer genom styrning på AIK-skridsko, och i övrigt gör han flera kvalificerade räddningar. Sevc visade att premiär-liret inte var någon engångsföreteelse och kommer att bli mycket nyttig som försvarsgeneral! Sevc tillsammans med Skogs, Granberg och Alm gör att vi har den fysik vi behöver på backsidan.Någon som dock borde se till att skaffa sig en jordning är Bud Holloway, för det är oerhörda mängder ström i hans klubba just nu. Sedan mor och far försvann har han inte alls varit sig lik. Passningarna går fel, skotten fastnar på motspelare, medspelare eller helt enkelt missar målet. Eller är det kanske hans ”Craftdinner”-matlådor från Kanada som ställt till det? Hur som helst är han ur slag, och det är en av de saker som måste rättas till för att skutan Skellefteå AIK ska kunna rätas upp igen./Markmanredaktionen@northpower.nu

On the road again!

Efter en kvartett hemmamatcher med blandat resultat (2 vinster och 2 förluster) är det nu dags att ge sig ut på vägarna igen. Första anhalt på bortaresan är Småländska höglandet. Där väntar möte med nuvarande serieelvan, tillika främlingslegionen som har namnet Växjö Lakers på matchtröjan. Lakers Lakejer har haft en allt annat än trevlig inledning på serien, där de bara fått se sitt lag ta fyra poäng i form av två vinster efter ordinarie tid på hemmaplan och två trepoängare totalt under serien. När man ”stoltserar” med en utdelning i power play på 3,33 % (2 mål på 60 försök) och ett box play på 78,95 % (12 insläpp på 57 försök) är det kanske inte så konstigt att man parkerar där man gör i tabellen. Laget ska dock inte underskattas så som man gjorde i senaste mötet lagen emellan. Matchen slutade som ni kanske minns med Växjöseger, en nolla i gjorda-mål-kolumnen och en bedrövad hemmapublik i Skellefteå Kraft Arena.Välbekante målvakten Norrena är nästan garanterad att starta matchen, liksom han gjorde i förra mötet. Den gången var det storspel och en hållen nolla som levererades. I övrigt har dock Norrena en statistikrad som är tämligen medioker. Endast Daniel Larsson i Gnaget ligger sämre till av förstamålvakterna i Elitserien när det kommer till räddningsprocent, medan nämnde Larsson och Rögles Gerber är de enda förstamålvakterna som ligger sämre till i målsnittet per match.Växjö är seriens sämsta hemmalag, och dessutom sämsta lag i första perioden. En klassisk AIK-inledning med full fart är alltså vad jag vill se i matchen. AIK har dock inte rosat marknaden på bortaplan mer än en enda gång i år, och det var mot Frölunda borta. Då ska man dock vara medveten om att fem av sju bortamatcher hittills har varit mot förväntade topplag, samtidigt som många spelare var skadade i inledningen av serien också./Markmanredaktionen@northpower.nu

När det enkla är för svårt. AIK-Timrå 1-3.

Ett effektivt spelande Timrå och en ofokuserat AIK gjorde att gästerna fick åka hem med tre poäng sedan AIK bjudit på två baklängesmål i sitt spel fem mot fyra.

Lördagens match var  annars upplagt för en uppvisning från hemmalagets sida men blev det rakt motsatta, återigen får Timrå diktera villkoren och AIK:s snygga anfall fastnar gång på gång i Timråiternas försvarsmur. Liksom matchen i Eon så är Timråzonen fylld av rödvit sörja som obönhörligen får AIK:arna att fastna och tappa puck. När dessutom AIK:s bonusvapen powerplay vändes emot dem så fanns väldigt lite laget kunde göra för att få övertaget i matchen. Tre timråmål slank in, två i spel fyra mot fem. Det enda AIK kunde göra var att svara med samma mynt, Forssell kan efter 35 minuters spel sätta AIK:s första mål i boxplay i samarbete med Martin Sevc. Timrå får gå in i tredje perioden med en 3-1 ledning och trots 20 minuters konstant press så skapar AIK inte mer än ett par heta lägen. Timrå sär extremt täta framför mål och majoriteten av skotten kommer aldrig genom trafiken, ett par tre timråiter är hela tiden i skottbanan. Tiden rinner iväg snabbt och AIK får aldrig in nån reduceringspuck utan Timrå får tre poäng med sig hem efter en exemplariskt genomförd match.Nyförvärven då? Vesce så precis så matchotränad ut som man hade väntat sig, han fick också bara en och en halv period innan han plockades av banan. Vesce ska inte dömas efter den här matchen utan han behöver tid att komma igång. Sevc däremot spelade snudd på lysande rakt igenom, 21:37 i speltid, en assist och ett förtroendeingivande spel framför eget mål.Bland övriga spelare så hade inte Bud Holloway sin bästa kväll, han rår för båda Timrås mål i boxplay när han tappar puck som sista gubbe. En ”glöm och gå vidarematch” för honom. Generellt så hade topplirarna det tungt, ett dåligt lag är bättre än en bra individualist är läxan vi lärt oss ikväll. De snygga dragningarna resulterade enbart i tappade puckar och bortslagna pass. De som klev fram var de som lirade i fjärdekedjan och då framför allt Martin Lundberg. När han är på det här humöret är han en ovärderlig pjäs för laget. Många bra tacklingar och hans förmåga att fånga in motståndare vid sargen och med ren fysik plocka av dem pucken är enastående. Han skapar också en del bra chanser men är ingen klassaavslutare. Petterström och Emanuelsson ska också ha beröm för en bra insats men det är inte dessa tre som ska bära lagets offensiv. Fler måste våga ta grisjobbet och inse att snygga dragningar inte alltid är melodin för dagen.Timrå ska dock ha sin del av äran, man är ett bottenlag och det vet de men de har hittat ett sätt att utnyttja det material man har. De är exceptionellt bra på att stänga igen framför eget mål och där vann de en utklassningsseger ikväll. Man utnyttjar de lägen man får och får matchen dit man vill. Timrå är nu seriens fjärde bästa bortalag och det visar att det är långt ifrån bara AIK som har problem med TIK. Timrås insikt i hur man måste spela är det som kommer att rädda dem från en annars säker kvalserieplats. /Zimme

Tredje perioden – katastrof eller statistikvrängning?

Snacket har gått allt hetare de senaste veckorna. ”AIK klarar inte att spela hela matcherna” har det hetat. ”De kör på i ett par perioder men orkar inte i slutet” säger vissa. ”Värdelösa på att hålla en ledning, sämst i serien mot slutet” låter det från andra håll.

NP-redaktionen tog en titt på fenomenet. Är det så illa? Hockeyligan.se har förnämlig statistik tillgänglig över snart sagt allt man kan tänkas vilja veta, och lite till. En populär flik är ”Lagstatistik”, där man bland annat kan få fram hur varje lag fungerat i respektive period. Man tar bara hänsyn till periodsiffrorna som om varje period vore en enskild match, och delar alltså ut tre poäng till en periodvinnare och en poäng vid oavgjort.Allra först ska en sak slås fast. 16 matcher är statistiskt ett alldeles för litet underlag för att dra några säkra slutsatser. Men med detta sagt gör vi ändå ett försök att bena ut vad som hänt och inte. AIK bäst från börjanSkellefteå AIK är bäst i serien i första och andra perioden. Med bara två förlorade förstaperioder, 18-6 i målskillnad och 22 poäng är vi en poäng före Linköping i den disciplinen. Andraperioden visar liknande siffror – 19-9 i mål, tre förlorade och 20 poäng, två före ”Cluben”.Men så var det det där med slutperioden. Där parkerar våra hjältar på en föga imponerande nionde plats med bara 14 poäng, 9-13 i mål och hela sex förluster. För dåligt? Två riktigt svaga slutperioderDet finns egentligen två matcher under säsongen där slutperioden har varit riktigt svag. Dels bortamatchen mot Luleå i andra omgången, där en 2-1-ledning blev 2-3 efter en alldeles för tam insats. Dels Brynäsmatchen i Gävle för två veckor sedan, där utvisningen på Martin Lundberg gav Brynäs möjligheten att sätta 3-2 halvminuten före slutet. Och det är naturligtvis inte bra, men man ska komma ihåg att det är två topplag på bortaplan vi pratar om, och så här ser det ut för de flesta av lagen på den övre halvan. Serieledande HV71 är kanske det bästa exemplet – de har åtta oavgjorda slutperioder men vid sex av dem har man ändå avgått med segern och tre poäng i bagaget.Merparten av slutperiodernas ”poängförluster” har alltså inte betytt ett dugg, varken för AIK eller de andra lagen i serietoppen. Tappat ledningen har vi bara gjort vid två tillfällen – bortamatcherna mot Luleå och Färjestad. Statistiken ljuger inte – men ...Statistiken finns där och den ljuger förstås inte. Frågan är dock hur stor vikt man bör fästa vid den här typen av detaljerade siffror. Gnaget leder ”tredjeperiodsligan” med sina 19 poäng men det är en klen tröst när man i den riktiga tabellen ligger just ovanför nedflyttningsstrecket. Det går helt enkelt inte att vara bäst på allt och AIK:s fartfyllda hockey kommer bäst till sin rätt innan matcherna utvecklas till ställningskrig. Jag skulle med andra ord inte vilja byta den där fördelningen. /Trolletredaktionen@northpower.nu

Dags för nya hjältar att presentera sig. AIK-Timrå. 27/10.

Lördagens match i omg 17 går alltså mot Timrå IK, ett bottenlag som slåss för sitt liv nere i träsket och som lär gå in för att dra ner tempot och försöka grisa hem en seger. Det lyckades man med i senaste mötet lagen emellan. Nu är läget emellertid ett annat, skadelistan för AIK innehåller betydligt färre namnkunniga spelare och dagen till ära gör nu Ryan Vesce debut i den svartgula tröjan. Även Martin Sevc sägs göra honom sällskap men det är väl mer tveksamt om man kastar in honom innan han hunnit träna med laget. Vesce ser ut att bilda en drömlina tillsammans med Jimmie Ericsson och Jocke Lindström. Ett upplägg som bäddad för en kväll med hockeyporr. Får dessutom Holloway och Lindberg spela ut sina register så finns det nog egentligen inget som talar emot att det här blir minst tvåsiffrig seger för AIK. Skulle vara att Vesce är något ringrostig då.Det finns inga ursäkter att missa den här matchen, med chansen att få se två stjärnors debut i den vackraste av hockeytröjor så vore den en skandal om inte Templet fylls till brädden så pallra er dit och gör detta till en minnesvärd hockeystund för både dig själv och våra nya AIK-krigare. De ska minnas denna match som en höjdpunkt i deras karriärer. Du kommer att ångra dig bittert om du missar denna match. /Zimme

Forsberg om Sevc/Vesce: ”Båda spelar på lördag”

Nyförvärven Martin Sevc och Ryan Vesce anländer i dagarna till Skellefteå och med dagens rekordstora trupp är förstås frågan given - kliver de rakt in i laget?Anders Forsberg tvekar inte en sekund när han får frågan.-Båda spelar på lördag. Är de bara här i tid så går de rakt in i laget! Du har i nuläget tio backar att tillgå inklusive Sevc, blir det utlåningar snart?-Inte som det ser ut nu. Jag har inte haft samma trupp två gånger på hela säsongen och då räknar jag även med försäsongsmatcherna. Vi måste få ihop laget först, sen får vi se.Fredrik Styrman spelade inte alls idag, är han den som ligger närmast till för utlåning?-Jag tror inte det, det är tveksamt. Vi måste se hur det ser ut när alla är friska också, som det har varit hittills så har det löst sig av sig självt på grund av skador, säger Forsberg.Ryan Vesce har ju spelat center, går han in mellan Möller och Holloway?-Jag är tveksam till det, den linan kan bli lite för liten då. Vesce är 175 cm så det är en liten spelare vi får in. Om vi ska spela de tre ihop så måste Bud spela som idag, med mycket energi och tackla precis allt. Det är egentligen inte det vi vill ha honom till, inte bara det i alla fall.-Det är ganska stor skillnad på att spela center i Nordamerika jämfört med här också, så det är inte säkert att han går in där direkt. Jag måste prata med honom först och hitta en lösning där men det är angenäma bekymmer, så mycket kan jag säga, berättar Forsberg.Två riktiga toppspelare debuterar alltså i svartgult på lördag. Timrå är kanske inte det allra sexigaste motståndet, men se nu till att hasa er iväg till templet ändå. Alla förutsättningar finns för en riktig hockeyfest och vi vill väl ge nykomlingarna det välkomnande de förtjänar?Just det. Alle man till ladan, alltså! /Trolletredaktionen@northpower.nu