North Power står bakom positiv läktarkultur

Ett upprop som gett stort eko runt om i landet. I princip alla betydande supporterföreningar har nu ställt sig bakom initiativet positiv läktarkultur.Positiv läktarkultur är ett upprop mot den mediahets som ger en snedvriden bild av de problem vi har, och i kampen mot de fåtal som verkligen gör sporten skadaså skadar man också produkten. Denna snedvridna mediabild bidrar till att tvinga in många i en politisk korrekthet - där man ska ta tillvara på de problem som finnstill vilket pris som helst. Människors integritet kränks och man förlorar sin rättsäkerhet.Läs mer på www.positivlaktarkultur.se

ÄNTLIGEN!

I årets hemmapremiär står Timrå för motståndet, ett lag som tippas i botten av alla och som inledde starkt med en 5-1 torsk mot Solna IF. AIK hade å sin sida Färjestad på gaffeln men fick bara med sig en pinne hem från Värmland. Spelmässigt var dock matchen i mångt och mycket ett styrkebesked, laget går ut och visar att inte ens svenska mästarna kan känna sig säkra på sin hemmaplan. Spelidén med hård forechecking och aggressivt försvarsspel var i det stora hela framgångsrikt och man tillät inte Färjestad få någon större ro i anfallen. Med undantag för en del slarv var backspelet stabilt och oron för en svag backsida känns en smula överdriven.Framåt kan man inte låta bli att imponeras, Ericsson-Lindberg-Söderström saknades, en riktigt bra uppställning som skulle kunna vara en 2:a lina. Det märktes egentligen inte att de saknades, istället visade lagets stjärnor varför de är just stjärnor, Holloway har uppenbarligen lurat hela Sverige med sitt ”jag-är-helt-vilsen-på-stor-rink-spel” under försäsongen.Lördagens match bör, kan och ska bli en lek för de svartgula, Timrå ska inte ha något att sätta emot det svarta Hotet i Skellefteå Kraft Arena. 5-2 blir slutresultatet. Det som önskas i övrigt är att Powerplay börjar komma igång, det är bra om de börjar göra mål där också även om det kan ta ett par matcher. ifjol låg laget på 8 % i PP fram till omgång 9 innan Fredrik Warg parkerade framför Norrena i LHC kassen, resten är historia. Laget måste även minimera de individuella misstagen, som var mest slarv, för att inte ge Timrå några gratismål.Troligtvis startar laget med Jocke Eriksson i mål, Osäkert om Lindberg (skada), Söderström och Ericsson kommer till spel. /Zimme.

Its Möller time, with a bit of Bud on the side!

Första perioden:En riktigt bra period av AIK och 0-1 är I underkant. Möllers mål är rena klapp-klapp spelet mellan ”transatlanterna”. Goren tar in pucken på ett snygg sätt, lägger en macka till Holloway som istället för skjuta så lägger han en fin passning till Möller som får öppen gata. AIK är den dominerande parten under hela perioden och tvärtemot vad jag och alla andra experter trodde så är det AIK som har det mesta och bästa av spelet.När till och med herr Boork ”ser glad ut då AIK gör mål”, då vet man att målet är förstklassigt.Kommentar kring första perioden:AIK tar tag i matchen direkt och imponerar stort. Bland backarna så är Pikkarinen synlig både ur ett positivt och ett mindre positivt sätt, han upplevs ändå också ha tämligen mycket istid. Försäsongens hackkyckling spelar precis som han ska, enkelt och aggressivt. Extra plus också då han trycker till Wallin och tydligt visar arr våran målvakt målvakt är fridlyst och no man's land.Bland forwards ser Goren spelsugen ut, konstigt vore väl annars? Forssel är ruskigt smart och Bellmare är katalysatorn i sin formation.Andra perioden:En betydligt jämnare period där Färjestad jobbar sig in i matchen, dock så gör Bud 2-0 innan Färjestad tar över matchen totalt. Synonymt så är det Sanny Lindström som gör målet och på samma sätt så är det svagaste backparet som är inne på isen för AIKs del. I slutet på den andra perioden så gör Sevc en riktigt ful grej då han inte klarar av att ta en tackling från Möller och istället slänger upp klubban i Möllers ansikte. Oerhört ful och fegt och man kan bara hoppas att Färjestads backen får några matchers avstängning för den företeelsen.Kommentar kring den andra perioden:En betydligt sämre period och Forsberg sammanfattar det rätt bra då han menar på att spelet inte stämmer och man inte ens gör grundspelet rätt. Många spelare försöker ”fuska” och gör helt enkelt inte det de har pratat om. Svårt att dela ut spelarkritik då de överlag är var svagt spel rakt igenom, Goren är väl den spelare som sticker ut på ett positivt sätt.Tredje perioden:AIK börjar matchen i ett långt powerplay men klarar inte av att göra skapa speciellt mycket, typiskt är väl då att Färjestad får 5-3 och göra mål efter ett fåtal sekunder. AIK-spelarna blir pucktittande och gör inte grundspelet rätt. Matchen svänger därefter och båda lagen har möjlighet att avgöra. Matchen slutar avgjort och det känns rättvist sätt över hela matchen.På övertiden sker inte speciellt mycket utan det är istället under straffområdet som de riktigt snygga målen kommer. Forsell och Möller är de som står för grannlåten i AIK och i Färjestad sätter Holtet tre straffar i samma maska, visst frågetecken på Hadelöv som borde ha använt plocken vid något tillfälle och gjort en ”tv-räddning”.Spelarkritik:Undertecknad har enbart valt att kommentera nyförvärven då de spelare som lirat i AIK några säsonger känner ni förhoppningsvis till.Pikkarinen: Visar att han är en habil powerplay back, dock ingen Rundblad men det är förmodligen ingen som väntat sig. Han slarvar en del i den egna zonen och han tillsammans med Lindgren är kvällens sämsta backpar.Skogs: Spelar enkelt och aggressivt men slarvar även han ett par gånger med den svarta trissan.Styrman: Syns inte speciellt mycket och jag upplever honom som en spelare för framtiden. En fattigmans Lindgren skulle man kunna uttrycka sig.Alavaara: Spelar enkelt och syns inte så mycket, den offensiva kvalitén lyser med sin frånvaro.Hynning: Jobbar sig in matchen men det syns att han ligger efter i spelet. Har han spelet för lite under försäsongen eller är det någon lättare skada? Här borde det finnas mer att ta av.Holloway: Visar klass och kyla vid sitt mål men även här finns det betydligt mera kompetens. En spännande spelare för denna säsongen. Eftersmaken efter hans debut smakar betydligt godare än hans namne, alltså den smaklöse och bedrövliga ursäkten till öl som amerikanerna dricker.Goren: Kvällens man för mig, jag hoppas innerligen inte att det bara beror på att han möter sin gamla klubb och därför är extra taggad. Lee såg het ut under hela matchen och stod för många fina framspelningar. Var även bekäm i boxplay tillsammans med Forsell.Möller: En klasspelare ingen som helst tvekan om detta. Är tilltänkt att vara en poängörare och visar tydliga indikationer att det finns betydligt större utbud av kompetenser. Jobbar, river, sliter och är trygg med pucken. Är inte en av de större spelarna men känns fyrkantig på ett smickrande sätt.Vad tycker du själv om nyförvärven? Skriv en kommentar eller gå in på vårat forum och diskutera med andra AIK-fans.154 dagar sedan var det vi spelade mot Färjestad och tyvärr blev det ännu en förlust men säsongenär äntligen igång. På lördag är det dags för match mot Timrå och jag hoppas att på en fullsatt ishall som står upp för sitt lag.Vid tangentbordet;/Tazman 

Premiärnerver eller notorisk slowstarter?

Imorgon är det äntligen dags för Skellefteås svartgula hockeykrigare att återigen spela en tävlingsmatch, då har det gått fem månader och en dag sedan den smärtsamma och säsongsavgörande förlusten i finalmatch 5 i Karl(Marx)stadt. Imorgon är det samma motståndare och faktum är när det kommer till elitseriepremiärer sen återkomsten 2006 att vi nu för tredje året i rad premiärspelar mot Färjestad. Att vi också mött över-medelsvårt motstånd i tre av våra fem tidigare premiärer kan så klart vara en bidragande faktor till Skellefteå AIKs mindre imponerande premiärfacit.Tre inspelade poäng av femton möjliga är inte något att skriva vykort hem till mamma och berätta om. Här följer en snabb återblick till alla premiärer efter Öbbas legendariska mål i Nobelhallen i Bossefors:2006AIK tog emot Brynäs i Isstadion som då var en byggarbetsplats och sanslöst låga 4232 åskådare hade sökt sig dit. AIK tog ledningen två gånger om, först 1-0 genom Magnus Wernblom och sedan 2-1 av Fredrik Öberg. Anders Söderberg spelade fram till båda målen. Brynäs lyckades emellertid dra ner mungiporna på den i övrigt vilda hemmapubliken när de vände till ledning 2-3 knappt halvvägs in i tredje perioden. Premiärpoängen såg ut att rinna Tigerränderna ur händerna, men med blott sex sekunder kvar så dunkade den säsongens flashigaste värvning Richard Lintner in 3-3-pucken assisterad av Öbba. Ni som inte var där kan säkert ändå sätta er in i hur euforisk hemmasupportrarna blev, Mossvägen exploderade på ett sätt som inte skådats sedan Drake Berehowskys 4-3-mål mot Leksand under påskveckan 2005. Förlängningen blev mållös och eftersom straffavgörandet inte införts i Elitserien vid den tiden så slutade den premiären oavgjort, 3-3.2007Säsongen 07/08 inleddes med hemmamatch mot det lag som vi senare också skulle spela säsongens sista match mot, HV71. Jönköpingslaget kopplade tidigt greppet om matchen, inom loppet av mindre än tre minuter hade Johan Davidsson gjort både 1- och 2-0. Det första var shorthanded, det andra kom i spel fem mot tre. En relativt snabb reducering av den säsongens gigant Lee Goren tog AIK tillbaka in i matchen men målmässigt behöll HV sitt försprång ända till slutsignalen. Detta års premiär bevittnades av 5800 åskådare i Skellefteå Kraft Arena.2008Den artonde September spelade Skellefteå öppningsmatch mot det årets nykomling Rögle BK inför 5483 besökande. AIK inledde uselt och såg inte alls ut att ha insett att säsongen dragit igång. Snapphanarna från norra Skåne drog ifrån till en 0-3-ledning och Christoffer Nihlstorp storspelade i RBK-kassen. Men efter fyra och en halv minut av tredjeperioden gjorde Christian Söderström ett mål i numerärt underläge assisterad av Rundblad och Gabriel Karlsson. 1-3 stod sig sedan i ytterligare tio minuter och det började kännas som att matchen rann de svartgula ur händerna. Men i ett spektra av två minuter och fyrtioen sekunder, från 52:15 till 54:46, vände AIK på steken med tre snabba mål signerade Tim Erixon, Kimmo Koskenkorva och Brad Moran. Vändningen till seger syntes vara ett faktum men då tog Kent McDonnell den första av ungefär 30 idiotiska hakningsutvisningar den säsongen och ängelholmarna fick chansen att kvittera i powerplay, en chans de också utnyttjade. Ridå ner och matchen till förlängning. Väl där revancherade sig Super-Kent en aning genom att tillsammans med Erik Andersson assistera till Jyri Marttinens matchavgörande 5-4-mål.2009Skellefteå spelade smygpremiären som sändes i SVT borta mot Färjestad. Även detta år var vi inte på tå vid första nedsläpp och kaffekokarna från Karlstad hade en trygg 3-0-ledning efter första perioden. Därefter orkade skellianerna med en tröstreducering i var och en av de avslutande perioderna genom Pite-Foppa och Moran (Blocker-ass på båda målen) men Färjestads seger kändes aldrig riktigt hotad.2010Även ifjol mötte vi Färjestad i öppningsmatchen, denna gång på hemmaplan inför 5831 i publiken. Den blivande poängkungen Jocke Lindström producerade från dag ett och assisterade till Fredrik Wargs 1-1-kvittering i början av andra perioden. Därefter gjorde FBK två raka mål och inte förrän vid Bellemares reducering med 2:20 kvar att spela av matchen kändes det som vi hade hugg på värmlänningarna, dock utan att lyckas utnyttja vårt nyfunna momentum. För andra året i rad slutade alltså Skellefteås premiär med en 2-3-torsk mot the Glennerts.Vi får hoppas att historien inte upprepar sig imorgon kväll för då vill jag att AIK för första gången efter återkomsten har tre poäng i ryggsäcken efter säsongspremiären. svartgulsubkultur, redaktionen@northpower.nu

Bigfoots kusin - Förstacentern

I årets upplaga av Skellefteå AIK saknas återigen, den nu mer eller mindre mytomspunna förstacentern. Spelaren med rutinen, skickligheten och pondusen att centra och leda ett helt lag. Spelaren som är en playmaker, grinder och lagkapten i ett. En "franchise leader" för att citera NHLs nomenklatur. Själva begreppet har funnits med i spelardiskussioner och "silly season" så länge jag har haft tigerränder och har i mina ögon blivit ett begrepp i paritet med "Elmer", den mytomspunna fisken. Jätten i djupet som endast den mest trogne och enträgne fiskaren kan besegra. Kanske har begreppet förstacenter klättrat så långt upp i den mytologiska hierarkin att fenomen som Yeti, Sasquash eller Storsjöodjuret är bättre synonymer än någon faktiskt existerande hockeyspelare.

Jag kan tycka att det ofta ställs orimliga krav på denna position i laget. Det är trots allt väldigt få lag som verkligen har en riktig förstacenter i ordets fulla betydelse. Davidsson i HV71 ploppar osökt upp som en kandidat, pensionerade Jörgen Jönsson i Färjestad är en annan.

Men hur ska vi då koka ner denna unika spelares egenskaper så att vi vet vad vi ska leta efter?

Jag listar dessa egenskaper som Ledarskap, Karaktär och Skicklighet.

Ledarskap känns för mig som en stor post. Något som i min mening är extremt svårt att förvänta sig från en spelare som egentligen ska vara på gränsen till för bra för elitserien, just av den anledningen att spelare av denna kalibern ytterst sällan och då menar jag ytters sällan, stannar i ligan och klubben under någon längre tid. Ett sant ledarskap pågår inte under en säsong eller två, utan under en karriär. Se på Nicklas Lidström och Mats Sundin. Inga små namn att "namedroppa". Att förvänta sig att hitta en center med dessa ledarskapsegenskaper och samtidigt tillräcklig hög skicklighetsnivå för att leda laget i poäng är totalt orealistiskt. Några av er kanske skulle vilja lyfta fram Warg, eller till och med Fredrik Öberg men ni har naturligtvis fel. Fredrik Warg var och är en begränsad hockeyspelare, en skön karaktär det medges och en inte helt oäven kapten, men han uppfyller på inget sätt de krav, i alla fall jag har, på ledarskapsfronten. Micke Renberg är i mina ögon det närmsta vi kommit en sann ledare sedan tiden med Wernblom och ingen av dessa eminenta herrar var centrar. I dagens lag har helt enkelt ingen samma erfarenhet, pondus, vilja och respekt. Men Rom byggdes inte på en dag. Vi har i mina ögon endast en spelare i dagens trupp som kan fylla ledarskapsrollen i den mening som syftar på under denna rubrik. En som med stigande ålder och växande hjärta ligger väldigt nära till hands, nämligen Jimmie Ericsson. Han har utvecklats till en riktigt krigare och någon som utan tvekan ledde laget i stor utsträckning redan i förra säsongens slutspel.

Karaktär är ett lite svårare begrepp, men jag definierar det som en kombination mellan arbetsinsats, hängivenhet till sporten och laget, mod och slutligen respekt. Denna egenskap brukar vara lättare att finna, Martin Lundberg, Melker Karlsson, P-E Bellemare m.fl. uppfyller alla dessa kriterier. Men någon som i min bok sticker ut lite extra är Martin Lundberg. Det är inte bara att han sliter, utan jag har sällan sett en spelare som underkastar sig sin roll och spelare så mycket för laget som Martin. I takt med att hans AIK-Hjärta växer kommer han att bara att bli bättre och bättre och jag tror att redan i år kommer han upp i en poängproduktion på runt 20p, dvs. en fördubbling mot tidigare säsonger. Här har vi ett sparkapital som heter duga.

Skicklighet är inte lika svårt att operationalisera och spelare som Joakim Lindström, David Rundblad och Mikko Lehtonen ligger högt på listan över skickliga spelare som huserat i Skellefteå AIK. Om någon av dessa spelare hade Martin Lundbergs arbetsmoral och ödmjukhet, samt Micke Renbergs ledarskapskvalitéer så skulle de spela i en annan liga. Vänta nu, de hade inte Martin eller Mickes egenskaper och de spelar ändå i en annan liga.

Denna kategori menar nog många är vad som definierar en förstcenter. Han ska vara en spelfördelare. En playmaker som kan leverera smörpass till våra prickskjutande, snabbskrinnande forwards. Förvisso ska inte förtjänsten av en sådan spelare underskattas, men för prislappen som kommer med en stor högerfattad spelfördelande center kan vi nästan köpa två högproducerande forwards. Typ som... Jocke Lindström och Mikko Lehtonen.

I dagsläget finns i laget bara en sådan center, Oscar Lindberg och han spelar sannolikt sin sista säsong i Elitserien i år.

Att fånga Bigfoot...

Både HVs Johan Davidsson och Färjestads Jörgen Jönsson är exempel på detta fenomen. De var båda var lite för bra för elitserien och prövade lyckan i NHL, men de valde att flytta tillbaka. Ja, jag säger valde, för det är min uppfattning att det var fler faktorer är duglighet som hockeyspelare som gjorde att de inte lyckade i NHL. Varför kom de då tillbaka? Vad var det som gjorde att gräset inte var grönare på andra sidan? Jag kan bara spekulera i varför, men att vara härförare i Elitserien tror jag lockar mer än att vara en dussinspelare i tredjelinan i NHL. Vi angränsar här till den stora frågan för alla idrottsmän. Varför håller vi på? Är det för fansen erkännande, för kampen, för segern, för lönekuvertet i slutet av månaden? Det är så klart individuellt men jag ser en tydlig och ofelbar koppling till självförverkligande. Själva kronan på toppen av Maslows behovspyramid. Självförverkligandet är även det individuellt men det finns även steg innan det som är viktiga för en hockeyspelare.

De fem övergripande behoven existerar enligt Maslow i en hierarki där de tre sista stegen i en människas liv och som vi alla kämpar med är behovet av kärlek och gemenskap, någon som utövare av lagidrott har ett särskilt stor behov av, behovet av uppskattning, något som säkerligen fyller ett stort behov hos hockeyspelare, att får bli en stjärna och bli uppskattade för sitt tunga arbete och sin skicklighet. Slutligen kommer självförverkligandet, steget då hela behovstrappan sammanvävs i en nirvana-liknande insikt om att man nått så långt man kunnat, man har uppfyllt sin potential och gjort det man velat av livet. Det är sannolikt när den insikten kommer som man lägger skridskorna på hyllan och börjar spela golf på heltid.

Dock är strävan efter självförverkligande central för en idrottsman och det är därigenom vi kan nå fram till Bigfoots kusin. Skellefteå AIKs fantastiska ungdomsverksamhet har skapat en mängd potentiella storfötter. Låt oss fans ohämmat flirta med våra favoritspelare, lyft fram dem i sånger, tifon och drömmar om guld. Hjälp Skellefteå AIK som organisation att växa och bli en arena för gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Gå på matcherna, sjung fram våra krigare, stärk AIKs ekonomi. Skapa en stämning så god att våra amerikaresenärer längtar hem efter halva säsongen. Då kommer vi till slut att få vår "franchise leader", vår härförare. Vår spelare som är liiite för bra för elitserien men som väljer att spela för oss för att vi får hans hjärta att brinna! Han kanske till och med är en center!

Men för att lyckas med denna mäktiga bedrift måste vi gå på matcherna. Ska man fånga Bigfoot måste man ut i skogen. Ska man fånga Elmer måste man ut på sjön.

Se till att gå på så många matcher ni kan och visa att det är i Skellefteå Kraft Arena man vill förverkliga sig som hockeyspelare.

/Warder - redaktionen@northpower.nu

Dags för revansch

Äntligen är sommaren över, grillningen och badandets tider har äntligen kommit till sin ända, fy för dessa utdragna försäsongsmatcher som man tvingas streama via begränsad bildkvalité.Nu är det september och hockeysäsongen ska snart dra igång, nu kör vi. I den första matchens ställs vi emot en av våra största antagonister de senaste åren. Nog smäller väl ändå en match mot lillebror eller Luleå något större men enligt min mening så ligger inte Färjestad så mycket efter.Jag ska ärligt erkänna att möjligheten till att titta på försäsongsmatcher har varit begränsade för min del, därför har jag inte riktigt haft möjligheten att följa våra nyförvärv i någon större utsträckningundantaget är matchen mot Södertälje som jag följde på plats.En form av matchrapport kommer att skrivas av undertecknad och det är redan nu viktigt att poängtera att den inte kommer att vara en matchrapport i ordets rätta bemärkelse, söker ni denna form av rapportering finns lokalblaskornas samt kvällstidningarnas alster att läsa. Nej, detta kommer istället att vara reflektioner från en enkels mans observationer och åsikter från TV-soffan.  Jag skriver vad jag själv vill och mitt ord är det som man helt enkelt får rätta sig efter, dock får man gärna äga oliksinnade uppfattningar och dessa kan vädras på vårt mycket uppskattade forum (www.northpower.nu).Angående rapporten så kommer nedanstående frågetecken att avhandlas under match samt säkerligen även under säsongen av mig samt av mina eminenta kollegor i redaktionen (vid frågetecken så tar vi gärna emot mail till vår redaktion, denna finns längst ner i denna text).Målvakter:Hadelöv är något av ett unikum och kommer han att visa sig bättre än förgående säsong, i så fall vilken gång i ordningen eller är det kanske dags för Eriksson att utmana på allvar?Backar:De nya försvararna kommer att läggas under luppen och våra unga lovande backar kommer att dissekeras in i minsta detalj för att kunna bedömas efter deras prestationer. Hur mycket har egentligen Alavaara utvecklats under åren utomlands? Är Skogs tillräckligt bra och kan Pikkarinen ta över stafettpinnen från Rundblad?Något som även kommer att avhandlas från mig under säsongen är uppställningarna i powerplay, ett tydligt dilemma är de facto att det i princip nästa enbart är leftare bland försvarare och hur resonerar då coach Forsberg då det kommer till denna spelform?Forwards: Även här kommer nyförvärven att analyseras, kedje-formationerna kommer att vara ett återkommande tema och spelarnas prestationer kommer att utvärderas. Passar verkligen Möller-Lindberg och Holloway tillsammans? Väger inte Bellmares kedja lite för lätt? Vart passar Goren, Hynning och Karlsson egentligen in?Om det finns andra frågor som ni anser att jag borde uppmärksamma eller andra åsikter som ni vill framföra så görs detta med fördel i forumsdelen eller i direkt anslutning till denna inför-analys.Motståndarna: Färjestad BKSveriges under moderna tid kanske bästa eller åtminstone mest jämna ishockeylag ställs vi emot på torsdag. Ett lag som inte gjort några riktigt stora förändringar och förmodligen kommer att ligga rätt högt upp även denna säsong då det är dags för summering. Ut har Junland, Axelsson, Kåberg och Sjögren åkt och nyförvärv i form av Hillding, Sjöström och Wennerström har tillkommit. Jag tycker att precis som för AIK så ser Färjestad något sämre ut på papperet än förgående säsong dock så har laget en förmåga att svetsas samman och vinnarkulturen har etsat sig fast i Löfbergs Lila Arena.Mera tid tänkte jag inte lägga på motståndarna då jag inte riktigt vet vart de står eller hur deras försäsong har sett ut, kvar finns alla fall stöttespelare som Lindström, Bastiansen och Wallin. Det kommer att bli en tuff uppgift att besöka kaffearenan och ta hem några poäng, dock så är säsongen lång och äntligen är det snart uppstart på ännu en hockeysäsong.Slutligen ett tips: Ni som är privilegierade att se matcher i Skellefteå Kraft Arena, gör det. Ni bor på en relativt liten ort men har möjligheten att se kommande storspelare och riktigt duktiga hockeylirare göradet mesta för att vinna matcherna för laget. Ni har chansen att se hela isen och analysera detta vackra spel som vi alla älskar, visst att hockeysoffan är skön men ingenting går upp mot att titta på vårt kära lag live och med denna möjligheten kunna analysera varje lilla detalj i spelet. Därefter är ni varmt välkomna att briefa era betraktelser och åsikter på vårat forum.Orden är ibland allt för svaga och otillräckliga men en tanke sänds ändå till Stefan Liv med familj samt de andra omkomna i Lokomotiv Yaroslavl som så tragiskt gick bort för ett par dagar sedan. Sporten är viktig för oss alla men i dessa stunder känns den som en petitess i ett betydligt större sammanhang.Tazmanredaktionen@northpower.nu

Västerbotten i Final - 96orna visar klass

Västerbotten är klara för final efter att i semifinalen ha besegrat Stockholm Röd, spöket från tidigare år, med klara 3-0. Kanske var siffrorna i överkant, då matchen var väldigt jämn, men Västerbottens nyckelspelare klev fram när det gällde och gjorde de avgörande insatserna.Det är en ny generation av talanger som har presenterat sig under TV-pucken. 96orna har visat klass, spelat en mogen och rolig offensiv hockey. Det kan mycket väl vara bästa kullen sedan 91/92orna, och från ett Skellefteåperspektiv är det glädjande att nästan hela kärnan kommer från Skellefteå.Västerbotten har alla viktiga ingredienser;-Flera matchvinnare: Skytteligaledaren Petter Mäkitalo står ut mest. Han hänger puckar som om det vore den mest naturliga sak i världen, men det finns många i laget som har lätt att hitta nätet. Axel Holmström är en annan som genom en offensiv tackling skapade situationen som ledde till att han själv till slut kunde hänga 2-0 i semin. Hockeygodis.-Jämna formationer: Sällan har Västerbotten haft ett så jämnt lag som i år och det är första gången som det känns som att det är de andra lagen som har smalare trupper, det är de andra lagen som tvingas matcha sina bästa spelare så hårt att de till slut går på knäna.-En bra målvakt: Joel Vännström från Tegs SK har stått samtliga matcher och har ofta spikat igen.-Konstruktiv grundtanke i spelet: Västerbotten vårdar pucken, kastar sällan bort den, utan bygger upp anfallen med backarna som för spel framåt, och levererar passningar som når adressaten. Sebastian Aho & Andreas Söderberg lyser lite extra mycket bland backarna.-Alla jobbar hem: I spelet utan puck deltar hela laget, en som gör ett storjobb i defensiven  är långe Markus Pettersson, som till spelstilen påminner om farsan Daniel Pettersson, tidigare lagkapten i Skellefteå.Det vackra i kråksången är att det inte är bara handlar om individuella prestationer. Det finns en grundtanke, ett offensivt spelsystem, som vi känner igen från Skellefteås juniorverksamhet. Det är den moderna hockeyn som har propagerats av förbundet med Per Mårts och Tommie Boustedt i spetsen, och som sedan flera år praktiserats i Skellefteå. Och vi vet att det föder talanger. 96-kullen är ytterligare en bekräftelse på att Skellefteå (förlåt övriga Västerbotten) gör nånting rätt. Nackdelen är att ibland blir den hockeyn sårbar när det inte slipats till perfektion, och den hockeyn har inte vunnit några stora titlar till Skellefteås juniorer på J18 & J20-nivå. Sårbarheten kunde man se de första 10 minutrarna i kvarten mot Småland, eller långa stunder i semin mot Stockholm, när motståndet forecheckade sönder Västerbottens anfall redan i uppbyggnadsfasen. Det är ett pris man ibland får ta, när  man inte har material för att genomföra hela idén fullt ut i alla formationer, men med årets TV-puckstrupp är man nära att lyckas med just det. Materialet finns, vi har bredden och när laget blir tillbakatryckt så är det inte fara och färde. Vi behärskar även de situationerna. Vi vet att (ett av) de långsiktiga uttalade målen för juniorverksamheten är att fostra elitspelare, inte att vinna. Det är ett högre mål vi strävat efter, och jag högaktar att man håller den linjen, men man ska inte heller underskatta vinnandets danande effekter. Givetvis är Västerbotten med i TV-pucken för att vinna, och de alla förutsättningar att göra just det, när man imorgon skrinnar ut för att möta Dalarna i finalen. Nu har vi chansen att lägga ytterligare en ingrediens till hockeyutbildningen. Skapandet av vinnarskallar.Västerbotten slog Dalarna i en träningsmatch före TV-pucken med 6-2. I gruppspelet besegrades Dalarna av Västerbotten med 7-2. Västerbotten har det mentala övertaget.Låt mig också säga några ord om Hockeymagasinet.coms imbecilla blogganalyser av TV-pucken. Efter gruppspelet nedvärderade Alexander Millner Västerbottens insats genom att hävda attVästerbotten spelat i sämsta gruppen. Nu spelar Västerbotten final mot Dalarna, som kommer från samma grupp. Ganska tydligt att Millner var ute på hal is. Och alla lag som åkte på storförluster mot Västerbotten har inte så mycket att skämmas för. De mötte ett väldigt bra lag. Och nu ikväll fortsätter Millner på samma spår och hävdar att dagens 3-0-seger var orättvis. Så mycket vet vi att ishockey går ut på att göra mål och hindra motståndarna från att göra mål. Västerbotten överglänste Stockholm Röd på bägge punkterna. Stockholmarna visade mycket vilja, men inte så mycket förmåga att exekvera sin spelidé när Västerbotten stod i vägen. Stockholm Röd har lyckats peta in ett mål på två slutspelsmatcher. De av många hypade Stockholmsspetsarna Nylander & Timashov har inte åstadkommit något i slutspelet och det finns inte en chans att jag skulle byta ut dem mot exempelvis Mäkitalo & Holmström.Nåväl, imorn går Västerbotten in i finalen som favoriter. Ett favoritskap som kan vara tungt att bära, men vi har faktiskt rätt hygglig slutspelsrutin. Fem av våra hetaste nyckelspelare var med redan i fjol, och ni kommer kanske ihåg att Markus Pettersson satte bägge målen när Västerbotten bärgade bronspengen. Våra killar har såväl rutin, självförtroende som en skön kaxighet, som lyst genom i tv-intervjuer med t.ex Axel Holmström.Allting talar faktiskt för Västerbotten imorgon, så därför är det av högsta vikt att lagledningen håller grabbarna på mattan, ödmjukhet anbefalles. Samma hårda jobb och tillit till spelsystemet som tagit grabbarna så långt, måste till även i morgon. Håller man sig till det, så kommer den nya offensiva skelleftehockeyn att ta en av sina första stora titlar.Lycka till imorn!Lubbe, redaktionen@northpower.nu   

Ungdomarna tar klivet

Försäsongen är nu slut och vi kan summera den poängligan.Tydligt är att de juniorer som ifjol var lovande har tagit rejäla kliv och dominerar försäsongens poängliga.Oskar Lindberg vinner poängligan och Melker Karlsson är tvåa, även Martin Lundberg hänger med högt upp. Det ska blir intressant att se om det bara är ungdomlig entusiasm som gör att de dominerar försäsong medan veteranerna varvar upp till riktiga tävlingsmatcher eller om det faktiskt är så att vi iår får se några nya genombrott.När det gäller nyförvärv så hänger högprofilvärvningen Oscar Möller med bra och har visat att han kommer att bli oerhört nyttig. Bud Holloway behöver nog lite mer tid att anpassa sig till den stora isen och jag gissar att han inte ligger i paritet med de som genomgått den Thomsonska försäsongen fysiskt heller. Goren har inte rosat marknade poängmässigt men kommer att bli oerhört nyttig i övrigt. Pikkarainen har inte heller gjort så många poäng men där är jag inte alls orolig. Efter att ha sett Modo-matchen live så tror jag att när special teams börjar spela ihop mer kommer poängen att trilla in enligt våra förhoppningar. Hynning har inte fått spela mycket i högprofilkedjor men ändå mäktat med 4 poäng vilket jag måste erkänna är över mina förväntningar försäsongsmässigt. Hoppas han fortsätter producera på den nivån i serien.När det gäller målvakter har Hadelöv fortsatt greppet om förstaspaden känns det som, över 93% på försäsong är mycket lovande inför tävlingsmatcherna som drar igång nästa vecka. Jocke Eriksson hade ju lite otur att tvingas stå mot Växjö i första matchen när hela laget var relativt usla. Tycker ändå att man sett att hans yvighet och förmåga att glida iväg vid räddningar med sidledsförflyttning minskat något men det finns fortsatt utvecklingspotential där.Summerat så känns det som om de som skall leverera har levererat ok under försäsongen samtidigt som de unga lovande spelarna har överträffat förväntningarna. Vi fortsätter sikta på SM-guld.