Konsten att snubbla innan mållinjen

Matcher i Fbk:s hemma-arena brukar sällan vara någon lätt uppgift. Dagens batalj blev inget undantag. Två lag som säkert ville visa musklerna inför ett kommande slutspel. Både Skellefteå och Färjestad visade ganska omgående att man tänkt satsa offensivt. Detta dock utan att släppa på defensiven alltför mycket.Period 1: Karlstadsgänget var piggast i matchstarten och fick ganska omgående ett par chanser. En Aik-utvisning renderar inte någon klar målchans för hemmalaget, då Aik gör ett bra jobb i boxplay. I nionde minuten har Per Åslund ett friläge, men Hadelöv klarar. Fyra minuter senare visar åter Hadelöv prov på elegant följsamhet då Joakim Hillding får chansen. Men trots litet spelövertag för Fbk så har Aik minst lika många chanser och perioden som får anses som jämn slutar lika jämn. Mållöst efter tjugo minuter således. Skotten 11-6.Sammanfattat första perioden så syntes det att värmlänningarna beslutat sig att spela tufft. På gränsen och kanske lite över denna ibland, så där lagom småfult men inte vårdslöst på något sätt. Färjastad hade lite mer spel och längre anfall, speciellt i början, men totalt sett ganska rättvist med mållöst. Fast kunde lika gärna stått 1-1 eller 2-2.Period 2: Här börjar Skellefteå starkast. Bellemare-kedjan får ett långt anfall och bra tryck i anfallszon, tyvärr utan att dom klara målchanserna uppstår. Aik kommer i allt fler giftiga attacker och kanske därför som hemmalaget ser ut att försöka gå än hårdare åt sina gäster. Efter halva perioden kommer så incidenten som blir matchens snackis. Färjestads Rickard Wallin kolliderar med Martin Lundberg och däckas med befarad hjärnskakning. Antingen var det en ren olycka eller så försökte Wallin att stoppa Lundberg och föll i så fall på eget grepp, eftersom Martin inte ens var på väg mot Wallin. Naturligtvis hettade det till mellan lagen efter den händelsen, och att det senare övergår till lite brutalare spel från hemmalaget beror väl på att man vill hämnas då Martin klarade sig från utvisning. Små skärmytslingar vid i stort varje närkamp och avblåsning följer. Det hela övergår till slut till lite fajtande som renderar bägge lagen två man i syndabåset. I sextonde minuten serverar Oscar Möller väldigt elegant Anders Söderberg en puck denne bara har att dra på intill stolpen hos en annars bra Nihlstorp. Men säg den glädje som varar, drygt tre minuter senare har Fbk kvitterat. Tungt slagskott mot en skymd Hadelöv som inte har stor chans att ingripa. Med några sekunder kvar åker så äntligen Martin Sevc ut, Sevc som jag tycker tillåtits vifta med klubba och handskar lite väl mycket. Aik startar således tredje perioden i powerplay i en minut och femtiofyra sekunder.Samanfattat andra så hade Skellefteå lite övertag under första halvan men fortfarande ganska jämnt. Lite sämre spel på grund av småbråkigt som så ofta  mellan dessa två lag. Skotten 9-15. Förstår nu att Stefan Meyer värvats till Fbk för att spela tufft. Syntes solklart då denne försökte hoppa in en tackling på Niklas Burström. Hade han träffat vete tusan om "Nisse" spelat mer denna säsong, men som tur var missade Meyer.Period 3: Start med powerplay och den nykomponerade uppställningen med Bellemare mellan Jocke L och Holloway lyckades inte alls i Aik:s enda pp i matchen. Man slarvade och tappade puck ideligen och bytte efter cirka minuten. Färjestad får heller inget bra ur sitt pp-läge strax efteråt. Bästa chansen i första halvan får Jocke Lindström i friläge, men skjuter utanför. Strax därpå åker Bellemare ut för crosschecking. En i mitt tycke felaktig utvisning, då han tacklar med bröstet, men jag kan ju vara färgad förstås.  Matchen stod sen länge och vägde fram till två ödesdigra misstag i egen zon av Aik. Först när två Skellefte-spelare kolliderar i egen zon, vilket ger två Fbk:are fria med Alm, som först bryter passet med klubbskaftet varvid pucken studsar ut till Per Åslund som inte gör något misstag.  Sedan kommer 3-1 när man inte lyckas få fatt på och få ut pucken ur egen zon när hemmalaget trummar på. Trötthet eller oskicklighet? Jag vet inte, bara att man strulade till det ordentligt och sedan har Marcus Paulsson en hel drös tur då hans styrning egentligen inte finns i "hockeybibeln".Samanfattat matchen. Färjestad vinner inte helt oförtjänt. De var starkare i närkamperna. Spelar tuffare. Förberedande slutspelshockey? Där skulle jag vilja se lite tuffare attityd från våra spelare. Nog för att man stod upp bra när ulvarna försökte bråka, men inom själva spelet måste man upp en grad eller två inför slutspel. Skellefteå faller lite grand på sig själva (he he) när man är ganska nära mål att få poäng med sig. Men jag tycker de gör i övrigt en godkänd match.Extra plus, i ett lag som inte föll igenom på någon plats, måste jag ge Rasmus Edström. Denne "Glommersträskar" spelar ibland briljant. Där har vi näste storback. Hadelöv också extra plus på. Inte mycket han kunde göra åt målen. Möller såg ut att trivas även med Söderberg och Hynning. Hynning bra framåt, svagare i defensiven. Och naturligtvis Jocke Lindström, som det hela tiden händer saker kring när han är inne. Tar väl några matcher för honom att "spela in sig" som det brukar heta. En tråkig förlust så klart, men inget jag tycker man ska gräma sig länge över. Tror nog det finns en hel del ytterligare att hämta ur detta lag. På återhörande kamrater.Rampa   redaktionen@northpower.nu