Vi vet alla hur semifinalen mot Gnaget började, och lika väl vet vi hur den serien slutade. Nu vet vi även hur finalserien har börjat, så nu är det bara att ge allt för att den ska sluta på samma sätt som semifinalserien - med AIK-vinst!Under grundserien vann vi var sin match på bortaplan innan hemmaplansfördelen kickade in ordentligt. Trots vissa domedagsprofeters negativa budskap finns det fortfarande alla möjligheter i världen att ta hem den här serien! Vi har väl ändå inte kommit så här långt bara för att lägga oss ner och självdö, eller hur? Det är nu det ska visas vilka det verkligen är som vill vinna det här, och någon brist på såna personer finns i Skellefteå AIK anno 2012!
Fördel Brynäs - de hade gjort läxan
Fullsatt blev det, men det var också allt att glädja sig över ikväll. Brynäs hade gjort läxan ordentligt och tog greppet om både matchen och finalserien tidigt. 3-6 rann siffrorna iväg till och det här blir något att bita i för AIK, det står helt klart nu. Det blev en ganska märklig match. Trots 0-2 efter 20 minuter kändes det inte så förbannat illa. Nog för att underlägen aldrig är kul, men AIK spelade bra i början och både 0-1 och 0-2 kom efter snabba spelomställningar från Brynäs. Bud Holloway hade ett dunderskott i stolpen efter fyra minuter, undrar hur matchen hade sett ut om den pucken smitit in? När man så väntade sig bättre siffror i andra kom AIK istället ut sämre, slarvigare och hafsigare. 0-3 kunde Joachim Rohdin lägga in närmast fri med Jocke Eriksson efter rejäl överforcering i offensiv zon av AIK. Bellemare kunde reducera i powerplay mitt i perioden men istället för ett spelmässigt lyft drog Martin Johansson in 1-4 i powerplay,
Och så här fortsatte det. Brynäs var snuskigt effektiva när de fick sina chanser, tryckte fast AIK i egen zon gång på gång och vann snart sagt varenda sargduell. Slutperioden blev betydelselös – Brynäs är ett alldeles för bra lag för att släppa en tremålsledning och att Bud Holloway lade in 3-6 med två sekunder kvar var naturligtvis helt betydelselöst. Ja, Brynäs hade gjort sin läxa. De överlistade Jocke Eriksson fem gånger (sjätte målet i öppen kasse) och där kändes det som att gästerna hade ett rejält övertag på vår keeper. Våra backar presterade rakt av bedrövligt. I en match där hela laget underpresterar kan det kanske tyckas taskigt att hänga ut enskilda spelare, men Klingberg och Granberg stressades till rookiemisstag som inte håller i en SM-final. Låter det gnälligt? Då kan jag fylla på med att resterande försvarare inte heller lär fira sin insats med champagne ikväll … Anfallsmässigt såg det skapligt ut i perioder, effektiviteten saknades men man fick iväg 46 skott. Dock ska man tänka på att 21 av dem kom i tredje perioden, som Brynäs mest bevakade. Det känns på något sätt som att tempot inte riktigt fanns där ikväll. Brynäs fick en utvisning direkt efter första nedsläpp och det stundande powerplayet startade trevande, nästan som om spelarna inte var riktigt taggade och närvarande. Bud Holloway var inblandad i samtliga mål men var förstås gravt missnöjd efteråt.-Jag tycker att vi kommer ut ganska bra, i första perioden spelar vi hyfsat men när vi hamnar i underläge forcerar vi alldeles för mycket, för tidigt, tycker Bud.Ja, det kändes som att ni snarare gick ner i andra perioden än att lyfta er?-Vi ville för mycket och Brynäs är bra, de tar sina lägen när de får dem. Flera av deras mål kommer ju direkt efter att vi varit i anfallszon. Vi vill massor framåt men verkar glömma av att försvara oss i ivern att göra mål.Mitt intryck var att backarna satte er i stora bekymmer ikväll, håller du med?-Nej. Jag vill inte lasta backarna för det. När vi spelar försvarsspel är vi fem man som försvarar laget, inte två. Det fungerade inte bra i egen zon ikväll men det var inte bara backarnas fel.Tycker du att Brynäs verkar vara i bättre fysisk kondition än ni är, de hade ju vilat mer inför matchen idag?
-Nej, det var inte det vi förlorade på. Att vi har matchtempot uppe från i lördags är definitivt ingen nackdel.Vad kan vi vänta oss på torsdag?-Ja, det kommer att bli annorlunda, så mycket kan jag säga. Vi vet att de kommer att försöka dra på rejält på hemmaplan, det gäller att vi har mycket mer tålamod än ikväll.-Vi måste också vara på dem mer och ge dem mycket mindre tid med pucken. Spela mer fysiskt och få mycket mer tid i deras zon, säger Bud. Jocke Eriksson var rejält deppig efter matchen.-Vi slarvar mycket hemåt idag och Brynäs är bra på att tillvarata chanserna.Hur upplevde du de första målen?-Första var jag på, jag tyckte att jag var bra med men de fick in den ändå. Andra … Jag tycker att jag står rätt men han får på ett bra skott som går vid sidan.Jocke tar en paus, samlar sig och fortsätter:-Samtidigt, vad ska jag säga. Jag släpper fem puckar, det är mitt jobb att stoppa dem. Jag borde kanske ha tagit fler.Hur ser du på andra perioden?-Jag tycker att vi blev bekväma på något sätt. De tar chanserna och det gör inte vi.Upplevde du att Brynässpelarna var på dig mycket idag?-Det snackas ju en del, så är det ju. Men jag ska inte skylla på det, säger Jocke. Anders Forsberg hade sin analys klar:-Vi slarvar iväg det, vi är bättre än Brynäs i första men har 0-2. Det är slarvigt spel i boxplay och vi bjuder bort alldeles för mycket.Spelade Brynäs som du hade väntat dig?-Ja, det tycker jag, de kom ut ungefär som jag hade tänkt. Men vi gör det för lätt för dem.Är det några spelare du är missnöjd med?-Jag vill inte hänga ut någon, många där inne vet precis vad de gjort för fel ikväll. Det görs en hel del misstag på individnivå och i och med det gör vi det för lätt för Brynäs. Det finns en hel del vi måste korrigera.-Samtidigt får vi iväg 46 skott på mål och 22 utanför, vi måste vara bättre i den änden också. Ni tappade ju första matchen även mot Gnaget, hur var kvällens match jämfört med den?-Vi var sämre då.
Och vad sade ni inför semifinal två?-Egentligen bara ”så här dåligt kan vi inte spela”.Jocke Eriksson släppte in två av de sex första skotten från Brynäs och hade släppt in fyra mål en bit in i andra perioden. Fanns det tankar på att byta målvakt?-Tankarna går ju men det skulle i så fall ha varit för att spara Jocke.Det känns ju som att Hadelöv är ganska långt ifrån att få stå i så fall?-Det vill jag inte säga, men idag var det nog lika bra att Jocke fick fortsätta stå, säger Forsberg. En riktigt svag insats av AIK alltså, en av de sämsta i hela slutspelet från deras håll. Ska man försöka hitta något ljus i mörkret här så är det möjligen att Brynäs antagligen är ungefär så här bra, medan AIK:s högstanivå ligger ganska många trappsteg upp. Det hade på något sätt varit ännu värre att förlora med 1-3 i en match där vi gav allt och inte räckte till. Nu känns det mest onödigt och slarvigt. Att siffrorna drar iväg har ingen betydelse alls, snacket om att sex insläppta mål skulle vara ett mentalt hinder inför fortsättningen köper jag inte alls. Då kan samma sex mål i så fall orsaka rejäla svullhuvuden i Brynäs. På torsdag är det alltså returmatch i Gävle och ska det bli match av den här serien gäller det att AIK tar tillbaka kommandot omgående. Kan vi ta med oss spelet i första perioden, ge faderulingen i allt slarv i egen zon och börja vara lite mer fysiska på Brynäs så ska vi nog vara med dem igen. Brynäs är ett bra lag och det vinner de matchen på ikväll – men de vinner lika mycket på fördelen att ställas inför ett hemmalag som presterar flera mil från den toppnivå vi skämts bort med här i Skellefteå Kraft Arena de senaste veckorna. På whiteboarden i omklädningsrummet har någon ritat en stor rektangel och med stora bokstäver skrivit ett enda ord – GULD. Det är en bra bit dit nu, men AIK är alldeles för bra för att ge upp redan nu. Det är mycket hockey kvar … Nya tag, nya takter, nya segrar. Helst med början redan på torsdag. /Trolletredaktionen@northpower.nu
Ikväll skapar vi historia!
Ikväll drar finalserien och kampen om SM-guldet mot Brynäs igång och allting tyder ju på att det här blir en riktigt härlig hockeyfest, med två lag som spelar en positiv, fartfylld och offensiv hockey.
Brynäs har ju ett antal intressanta spelare men framför allt är det såklart Silfverberg och Järnkrok som sticker ut. Två unga supertalanger som lär testa på NHL-spel nästa säsong.Nu är väl jag personligen av den uppfattningen att Järnkrok är lite för ”mjuk” för att lyckas i NHL, men Silverfisken har alla möjligheter att lyckas med sin mycket kraftfullare spelstil.
Brynäs har från och till spelat bländande under säsongen och även om man inte hamnade i den absoluta toppen när ES summerades, så är man helt rättvist i final. Där man möter vårt älskade AIK som också helt rättvist gnetat sig fram till final.Min känsla är faktiskt att både Skellefteå och Brynäs valde att gå till 100% för slutspelet och valde ett upplägg som skulle ge utdelning här, nu, i slutspelet. Medans tex. Luleå gick hårt för att vinna ES, vilket man ju också gjorde och firade som om man vunnit SM-guld, resten vet vi. Både Brynäs och Skellefteå dippade ju något i slutskedet av grundserien, främst sett till själva kvaliten på spelet, där man mer gnetade än spelade.
Men nu står vi alltså här i final igen, precis som i fjol.SM-guldet finns där inom räckhåll och nu gäller det att göra ALLT för att vinna.Det gäller spelare, ledare och supportrar.Nu måste alla prestera på sin absoluta topp för att verkligen ge oss själva chansen att vinna hem den där förbannade pokalen dit där den hör hemma!
Det blir fullsatt ikväll. Det blir ”lapp på luckan” och det måste vi försöka utnyttja och skapa ett sju helvetes drag. Kan man inte som åskådare i Skellefteå Kraft Arena släppa loss och vara en del av den FEST det bara måste bli ikväll, ja då har man nog inte riktigt den där brinnande passionen för att vi skall vinna guldet, som man trodde.Dom här veckorna som är kvar skall avgöra var pokalen hamnar och dessa matcher kan komma att vara inskrivna i historieböckerna för evigt.Dom matchbilder som kommer att spelas upp kommande matchserie kan komma att vevas om och om igen i framtiden med en massa prat om AIKs storhetstid.Låt oss alla hjälpa till och göra dessa matchbilder magiska så att dom minnen som skapas blir av bästa kvalite.
Nu skall vi inte på något sätt ta ut någonting i förskott, Brynäs är ett kanonlag och det skall avgöras i bäst av sju matcher. Men jag gillade känslan av att tro, av att vara positiv och att vara en vinnare. Jag vill vara det igen, i finalserien.Allt talar egentligen för AIK. Vi har en bättre målvakt, ja, Svedberg har varit inne i zonen på slutet, men nu kommer han att prövas extremt hårt. Jag tror mer på Jocke. Vi har bredare spets och vi har bredare bredd. Sen har vi såklart hemmafördel också och det måste vi som sagt se till så att det är en enorm fördel för de våra.
Så knyt näven nu allihop och ta er till Templet med ett brinnande AIK-hjärta innanför bröstkorgen. Tillsammans är vi extremt starka och då kan vi bevisligen utföra underverk. Låt oss tillsammans avsluta den här resan så som vi alla vet att det är tänkt. Kom igen nu, nu skapar vi historia tillsammans! Mot Seger, mot SM-guld!ALLA ÄLSKAR SKELLEFTEÅ AIK! /King Kongredaktionen@northpower.nu
Bilder: Gävle Dagblad, Sydsvenskan.
Finaldags!!!
Nu gäller det att vi alla är med direkt från början och visar vikten av hemmaplansfördelen! Enormt viktigt att vi sätter tonen för hela finalen ikväll påde på plan och på läktaren. Framåt mot guldet! Ge allt du har!!!
Redaktionella minnen
Vilken retro-känsla
Mer eller mindre nervös är jag väl ibland. Inför en match. Oftast sker dock färden mot arenan med en positiv känsla. Aldrig med nervositets-ångest eller liknande. Däremot kan ju återfärden vara kryddad med mer blandade känslor.Den här minnesvärda dagen var inget undantag, förutom att lugnet och det positiva verkade sitta i "förarsätet" denna lördag. Semifinal sju mot Gnaget. Eller AIK södra, eller vad ni vill. En måste-match. Vinna eller försvinna, för något av lagen. Men det är inte matchen i sig jag tänker på nu. Utan den flashback-känsla jag upplevde, ju längre matchen led.Då 1978, spelade vi en semifinal i bäst av tre matcher mot Modo. En av matcherna vanns på hemmaplan med förkrossande 8-3. Den segern följdes sedan upp med en 2-4 viktoria på bortaplan. 2012 vinner vi en av semifinalerna mot AIK med 8-2. Och resten vet ni vid det här laget. Även om dagens slutspelsupplägg är väsentligt annorlunda än för 34 år sedan, så finns fler likheter med lagens väg mot final. 1978 blev Skellefteå tvåa i grundserien. Laget vi möter i årets final slutade fyra i serien, då mötte vi trean. Och resten vet ni alla vid det här laget.Som om någon högre makt känt mina vibbar så fortsätter det hela med följande. Närmast bredvid mig satt en yngre och en äldre man, uppenbart i sällskap. Jag och den yngre, som satt närmast, växlade en och annan kommentar under matchens gång. När så publiken, och naturligtvis vi också, gav laget stående ovationer i matchslutet, lutade jag mig mot den yngre och sa, -Det här börjar kännas som 1978. Då svarar han, pekande mot den äldre gentlemannen, -Det här är min pappa, han var med då. Gissa vem som blev stum.Martin Johansson visade det sig, efter presentation och handskakande. En av idolerna från guldlaget -78. Back tillsammans med Pekka Rampa. (som jag lånat mitt nick av) det kändes som en fullbordan av hela kedjan av känslor och intryck från den dagen. Positivare hemfärd var det länge sedan jag fått uppleva. Huruvida man ska tro på högre makter eller ej, nog vore det härligt om det var ett omen på kommande succe'. För ni minns väl att tvåan slog trean från grundserien, i finalen 1978.Anders/"Rampa"redaktionen@northpower.nu
Galen urladdning – nu går vi mot guld!
Losermentaliteten som många har oroat sig för är permanent undanstädad från Skellefteå AIK. När det i eftermiddags gällde som mest presterade man som bäst och nu är vi i SM-final på nytt. Inte illa av en klubb som mötte blåbär som Arboga och Nyköping för sex år sen. På förhand gick snacket mycket att en sjundematch kan gå hur som helst, att det skulle vara fördel Gnaget som kunde spela utan press och så vidare. Vadå utan press? De ville väl till finalen lika mycket som vi?Hemmaplan i en sjundematch är något AIK gillar och därför var det extra härligt att se att tempot fanns där från första nedsläpp. Gnaget fick primärt inrikta sig på att hålla tätt men i matchens första powerplay visade kapten Ericsson vägen.
Och som han gjorde det – med en kopia på målet på Hovet klev han rakt in mellan två backar, tryckte sig förbi och forcerade in 1-0. Öronbedövande jubel förstås och känslan var att laget lyfte ytterligare efter målet. Knappt fyra minuter senare var det dags igen och sällan har man sett en lyckligare målskytt än Johan Forsberg. Ett riktigt kampmål där han grävde in pucken vid Fasths högra stolpe och Pite-Foppa såg ut att vilja krama hela världen.-Men jag är lika glad för alla mål, jag stod och hoppade i båset av glädje vid alla målen, pustar Forsberg ut efteråt.Idag kom ni ut med den där energin som var så efterlängtad?-Ja, vi gjorde precis som planerat. Men det har varit en bra serie det här, Gnaget har varit med varje match utom i den där det rann iväg.Kan du peka på några skillnader inför finalen i år jämfört med i fjol?-Vi har ju mer rutin nu, helt klart. Jag tycker att vi förlorade finalen rättvist i fjol. Men vi fortsätter att spela för att ha kul, komma med fart och åka mycket. Då har vi goda chanser.
Vad krävs för att besegra Brynäs?-Det krävs mycket, lite mer ju längre man kommer i slutspelet. Vi vet ungefär var vi har dem och de är skickliga.Jag får intrycket att ni i laget ännu mer håller fast vid tanken ”än har vi inte vunnit något”?-Ja, klart vi är glada att ha vunnit men det är ändå sansat. Vi har ett uttalat mål att gå hela vägen och där är vi inte ännu. Men tillbaka till matchen. Efter rejält slarv i offensiv zon av John Klingberg kunde Gnaget reducera. En snygg crosspassning friställde Kent McDonell som drog iväg ett slagskott i plockhandskrysset på Jocke Eriksson. Pausvila med 2-1 i bagaget alltså.-Han skjuter snabbt och gör det bra i det läget. Dessutom kommer skottet lite avigt, han skjuter när han vänder sig inåt och det går fort, berättar Jocke. Andra perioden liknade i mångt och mycket den första, AIK hade egentligen ingen riktig dipp idag. Lee Goren grävde fram pucken ur en trång situation i egen zon, kom två mot ett med Oscar Möller, passade och kunde se #45 hänga in 3-1 hur säkert som helst.-Jag försökte skjuta fort för att Fasth inte skulle hinna med sidledsförflyttningen. Jag tror att den tog på en klubba innan den gick in, analyserar Möller sitt mål.Lee Goren, hade du några tankar på att skjuta själv i det där läget?-Du, det slog mig aldrig ens. Redan när jag fick kontroll på pucken i mittzon var tanken att hitta Oscar och den killen gör inga fel alls i de lägena.
Luften gick ur Gnaget helt när Christian Söderström kunde panga in 4-1 mellan benen på Viktor Fasth i tredje periodens inledning. 4-2 kom visserligen, men när Gnaget valde att plocka ut målvakten med 3.25 kvar av matchen straffade det sig direkt. Jimmie Ericsson snodde åt sig pucken, lyfte över den till Goren som prickade det öppna målet till 5-2.
Var du säker på att sätta den där?-Jag skulle inte ens ha pucken där, Jimmie skulle ju lägga mot mål trodde jag. Men han passade istället och jag fick iväg en backhand. Fantastiskt skönt, säger Goren. Slutminuterna blev mest en formalitet och även om Gnaget reducerade med 17 sekunder kvar var saken redan klar. AIK bars fram av en till 100 % stående publik som hyllade sitt svartgula favoritlag och när slutsignalen ljöd steg volymen till en nivå som jag tror slår allt jag hört i Skellefteå Kraft Arena. Oscar Möller fick med sig 1+1 i poäng denna eftermiddag och var glad men samlad efteråt.-Vi klev ut idag med fullt ”go” direkt och höll det hela matchen. Vi föll egentligen aldrig ner i någon svacka även om Gnaget förstås tryckte på i sista perioden.Kände du någon gång att de var på väg upp jämsides?-Egentligen inte, vi hade en ruggigt bra känsla idag, säger Möller.Kan ni komma upp i den här nivån även i bortaspelet tror du?-Absolut, och det behöver vi också. Vi har bra form nu.Tankar inför tisdag, då finalserien inleds?-Man får hem och suga på det här ikväll för det var en ruskigt skön vinst. Men sen är det final och det ska bli så jävla kul! Anders Forsberg såg nästan tagen ut efter matchen.-Idag har man fått jobba, det kan jag säga. Allt fokus har legat på att ha den här skärpan till den här matchen och förlorar man en sådan här match får man verkligen rannsaka sig själv.Hur har tankarna gått från i förrgår och fram till nedsläpp idag?-Man har knappt sovit, vi har gått igenom kedjeformationer, spelet och sådant flera gånger om.Men du gjorde inga direkta förändringar?-Nej, det stämmer. Men man vill också vara säker på att man har gjort rätt som inte ändrar. Varför såg det ut så här idag men inte i förrgår?-Att möta Gnaget på Hovet är speciellt. De går nästan lite på ett rus med sitt publikstöd, chansar lite mer och jobbar hårt. Samtidigt har vår känsla hela tiden varit att de inte orkar sju matcher.Tycker du att det är vad som avgör idag?-Nej, vi var så bra idag ändå. Men i slutändan tycker jag att vi orkar mer än vad de gör, säger Forsberg.Redan när jag intervjuade dig i höstas varnade du ordentligt för Brynäs. Då var de inget topplag – vad var det du såg hos dem redan då?-De är väldigt, väldigt spelskickliga, särskilt i medgång. Det är också så att jag har extra bra koll på dem i och med mitt gamla jobb som scout, jag har tittat väldigt mycket på deras yngre spelare.Det här med att Brynäs har fått vila några dagar, medan ni tvingades till sju matcher, hur påverkar det?-Det är en fördel för Brynäs att ha fått den här vilan, utan att veta hur det ser ut med skador i deras lag så är det alltid bra. Samtidigt var det lika bra att vi fick sju matcher …Lika bra? Hur tänker du då?-Vi har nog varit Sveriges sämsta hockeylag efter uppehållen den här säsongen, det är lika bra att vi får hålla matchtempot.Vi pratar ju mycket om hur motståndarna spelar och att scouta dem. Hur tror du att Brynäs scoutar er, hur anser de att man slår AIK?-”Låt dem inte ha pucken”. Jag är ganska säker på att det är det de säger om oss.Skadesituationen är ju lite av en hemlighet även i år, men intrycket är att det ser bättre ut än i fjol?-Det gör det. I fjol var många av toppspelarna nedsatta av olika saker. Det kan faktiskt bli så väl att jag har full trupp att tillgå på tisdag, säger Forsberg.Bud Holloway har varit bra men i mina ögon har han haft ett par sämre matcher på slutet. Vad tycker du själv?-Det håller jag med om, där har vi ett sparkapital …… Så brukar det alltid heta!-Ja, fast jag vet anledningen till att han varit lite sämre, men det kan jag inte berätta om.Någon skada?-En förkylning, säger Forsberg och ler.
Jocke Eriksson fick redan i höstas frågan om sin drömfinal och utan att tveka svarade han då ”Jag vill möta Brynäs i en final”.Nu är du där, Jocke. Känns det fortfarande bra?-Otroligt skönt, den här finalserien ser jag verkligen fram emot!Du har ju spelat ihop med t.ex. Silfverberg, hur stoppar man honom?-Det handlar mycket om att inte ge honom så mycket, att försöka få det tråkigt att spela för honom.Gäller det hela Brynäs?-Ja, jag tycker det. Man måste vara jobbig i närkamperna, inte ge dem tid att titta upp och göra det obekvämt för dem.Hur bra kontakt har du med killarna i Brynäs nu?-Lite grand, men i finalen lär vi inte höras av, skrattar Jocke. Fredrik Lindgren var lysande ikväll igen även om man blev ordentlig orolig när han fick en klubba i ansiktet i slutet av period 2. Lindgren fick ledas av banan av det medicinska teamet, såg rejält groggy ut och hjärnskakning var första tanken.Desto roligare då att se #61 på banan direkt i tredje, utan synbara känningar.Vad hände egentligen, Fredrik?-Jag fick en klubba precis rätt över hakspetsen, den tog bra.Ja, du tog inte ett enda skär ut när du leddes av plan?-Det stämmer, fast det var Karin som ville att jag skulle vara still och inte ta några risker. Det blev ett par stygn men det är lugnt, stryk tål man.-Då är det värre om tänderna far men de klarade sig.
Du är ju en av få som varit med ända sedan den allsvenska tiden, vad tycker du har hänt sedan dess?-Väldigt mycket, vi har tagit stora kliv på de här sex åren och byggt på oss bra med rutin.I fjol kändes Färjestad starkare än er i finalserien, hur känner du inför finalen i år?-Jag håller med om det, Färjestad kändes tyngre som lag och piggare i benen. De hade ju en rätt så lätt resa fram till finalen också, medan vi hade några rejäla holmgångar mot Luleå och Linköping.Ja, Brynäs tog ju sig till final via 4-1 i år. Hur mycket påverkas ni av att ha tvingats till sju matcher?-I år tror jag inte det är någon fara, vi har en bred trupp och får hålla uppe matchtempot.Och i år har ni hemmaplansfördel, hur mycket betyder det?-Ja alltså, när det är fullsatt och så här härlig stämning så betyder det massor. Egentligen är det svårt att säga varför, om det är något extra skär man tar eller något annat, men det är ju en fördel.-Samtidigt ska vi kunna spela riktigt bra även på bortaplan, vi har alla förutsättningar. Även Lee Goren har ju gjort en vända i Skellefteå AIK förut och spricker upp i ett stort leende när han får frågan om skillnaderna mellan nu och då.-Allt. Hela organisationen har vuxit, spelarna är bättre, allt är egentligen bättre. Det är också kul att se spelare som Jimmie och Linkan och hur mycket de har utvecklats, de har verkligen blivit toppspelare, berömmer Goren.Du kom till Skellefteå i augusti, hur tidigt märkte du att det här är ett riktigt bra lag?-Nästan direkt, första träningen mer eller mindre. Vi har fantastiskt bra spelare nu, hela vår första powerplaylina är otroligt vass. Jag skulle inte vilja spela boxplay mot dem, det kan jag säga, berättar Goren.
Nu är det alltså finalspel, 8 down – 4 to go hänger på Norrbölebron och på tisdag drar festen igång på riktigt. Allt annat än en fullsatt arena är ett underbetyg men det tror jag är ett högst hypotetiskt resonemang – när biljetterna släpps kommer det att smälla till direkt, sen är de slut. Så häng på låset på Ticnet i morgon 10.00! /Trolletredaktionen@northpower.nu
VAR MED OCH PÅVERKA
Ahhh! Det här är en del av livet. Som så många gånger förr tar jag bilen och styr kosan mot Skellefteå. Match i arenan och känslan är sprittande i kroppen. En slags "dan-före-dan-förväntan", blandad med en sorts vällustig ovisshet.Åker iväg med en klar förhoppning om att få se en bra match. Med vinst till Skellefteå. Som så många gånger förut. Få uppleva vinsten. Bonusen. Med en avgörande skillnad. Inte vilken match som helst. En sjunde och avgörande slutspelsmatch. Vinna eller försvinna. Kan det bli mer spännande och nervkittlande?Vinner vi är jag lycklig minst en vecka framöver. Ty då fortsätter spelet. Spelet om guldet.Självklart är jag inställd på att vi ska vinna. Lika självklart som jag vet att det bara är i realtid det avgörs. Men jag är likafullt inställd på vinst. Liksom spelarna i laget.Jag tar inte ut någon seger i förväg. Tror jag inte spelarna heller gör. Men vi går tillsammans för vinst.Vi supportrar kan inte påverka spelet, domarna eller matchscenariot. men vi kan hjälpa spelarna att påverka.Och det är det vi är där för. Inte för att i förväg notera nederlaget.Förlorar vi så surar jag en eller två dagar. Sedan fortsätter livet. Det verkliga livet. Det liv som kan kantas av små "guldkorn" som ishockey.LÅT OSS GÅ PÅ MATCH OCH PÅVERKAS. OCH PÅVERKA.Rampa// redaktionen@northpower.nu
Alla ska bidra! Framåt AIK!!!!
Det är nu livet ska definieras. Är vi vinnare eller förlorare? Sitter vi och väntar på att andra ska göra jobbet, eller tar vi tag i saker själva? Om vi hamnar i underläge, tacklar vi av eller ökar vi i styrka? Kort sagt är det nu vi visar vilken karaktär vi har. På lördag ska vi se till att råttorna blåses av banan innan de vet vad som hände och om DU ska kunna se dig i spegeln efteråt så bör du vara med och bidra. NU JÄVLAR KÖR VI!!!!!!
Våga vara vinnare
Match 7 hemma i semifinalen mot Gnaget i 2012:s slutspel. Vinnaren möter i finalen Brynäs i en kamp om att stå som slutliga vinnare av SM-tecknet och få lyfta den efterlängtade bucklan till skyn. Brynäs som gjort en magnifik säsong.
Match 7, direkt avgörande. Vinna eller försvinna.En för många fans garanterat fruktansvärd och hemsk situation känslomässigt. Förväntningarna under säsongen har varit stora, och i samband med lagets framfart och otroliga styrkedemonstrationer under säsongen så har många Skellefteåbor på allvar börjat tro att vi faktiskt har en riktigt bra chans på SM-guldet.Skulle äventyret ta slut på lördag, mot Gnaget, skulle det såklart skapa ett otroligt antiklimax som skulle vara svårt att hantera utan att bli allt för känslomässigt dränerad.Vi vill ju alla så mycket mer och förväntningarna har lyfts upp till en nivå där missad final skulle skapa en enorm besvikelse för alla Skellefteåfans.Vi vet ju alla hur det känns när man missar ”målet”. När man inte når ända fram till det man suktat så starkt efter en hel säsong.Vi har gått på playoffminor, kvalseriefällor och en förlorad SM-final så sent som i fjol. Men vi har ständigt rest oss upp och jobbat vidare, för att bli starkare, bättre och till slut nå det där målet som hägrar där inom räckhåll.Vi Skellefteåbor har ju något av en intern "jargong", där vi på ett skämtsamt men allvarligt sätt ser på oss själva som pessimister, som alltid tror att allt skall gå åt helvete, och vi tar alltid ut förluster i förskott. Det är liksom enklare att förbereda sig, och sina vänner, och hela världen på att vi minsann VET att det kommer att gå fel, även om vi egentligen förtjänar en seger. Men på nåt jäkla sätt kommer vi att ha stolpe ut eller missa det här. Vänta bara och se.Vi gör det för att på något sätt värja oss från att bli sårade igen när vi missar det där uppsatta målet.Men funkar det verkligen så bra. Är motgångarna verkligen enklare att hantera för att man efter en motgång kan säga ”vad var det jag sa ...?"Kanske är det dags för oss Skellefteåbor att på allvar kasta det där jäkla pessimistskynket och försvarsmekanismen åt skogs och våga vara vinnare i stället.Våga tro på seger, även om resan på lördag inte blir enkel kanske vi skall tillåta oss själva att verkligen tro att det här kommer att gå vägen. Vi kanske skall våga ha den inställningen.Kanske är det på tiden att vi Skellefteåbor på riktigt allvar visar hela hockeysverige vad riktigt hockeykultur, kärlek till laget och passion för sitt lag egentligen handlar om och betyder.
Vore det inte underbart om vi Skellefteåbor nu på Lördag slöt samman på läktaren och satte ner foten. I Skellefteå Kraft Arena är det inte bara vårt lag som motståndaren får möta, utan det är hela vår stad, Skellefteå. Västerbottens stolthet.Det är nu eller aldrig på lördag.När sista skäret är taget är vi antingen i final eller tar ett långt och sorgligt sommarlov. Vill vi se en finalserie i Skellefteå, jamen slut då upp bakom laget och stötta truppen i 60 minuter på lördag. Vill vi ge Skellefteå chansen att vinna sitt andra SM-guld någonsin, stötta laget oavsett vad som händer!
ALLA ÄLSKAR SKELLEFTEÅ AIK! Diskutera gärna vidare här/King Kong, gästskribent på Northpowers redaktionredaktionen@northpower.nu
Deuce.
Sista matchen på Hovet Blev inte alls av samma slutspelskaliber som tidigare drabbningar, både spelare och publik verkade tro att det var omgång 14 i serielunken. Bristen på krigarinstinkt och kamp gynnade tillslut Gnaget med som kunde vinna med 2-1 och därmed få en sjunde match i semifinalserien.
Matchen inleds ganska avslaget och under första fem minuterna skapar inget av lagen några längre anfall eller farliga målchanser. Närmast ett mål är Gnagarnas McNevin som får ett hyfsat läge men Joacim Eriksson i Skellefteåmålet är med på noterna. För gästernas del är det tredje och fjärdelinorna som skapar det mesta i inledningen. Först genom tredje som skapar tryck och en bra chans för Forsell och sen snurrar fjärde på bra i anfallszon och Gnaget drar på sig en utvisning för hakning när Lindberg är på väg igenom.I matchens första powerplay får förstauppställningen bra tryck och flera skott är riktigt nära att resultera i mål.
12.54 åker så Lee Goren ut för hakning och Gnaget får powerplay men man lyckas inte skapa någonting farligt utan närmast är istället Forsell med ett direktskott på tekning som är nära att smita in. Ytterligare ett Skellefteåpowerplay förblir mållöst trots skapligt tryck och perioden slutar noll-noll. Spelmässigt inte alls som man kan förvänta sig av en semifinal, lite känslor och gruff och Skellefteå kan spela runt utan att sättas under speciellt hård press av Gnaget. Andra perioden blir, som vanligt, den sämsta från Skellefteåhåll sett. Gnaget har bättre fart och får mer tid och tryck i anfallszonen. Gnaget pressar på och Skellefteå kontrar är matchbilden första halvan av perioden. Möller och Forsberg är de två som är närmast att näta för bortalaget. 13.04 åker Granberg ut för hakning och i powerplay kan Gnaget ta ledningen sedan Alm gått bort sig lite och lämnat fri gata till Rosén, som får vandra in och sätta pucken vid bortre stolpen.Minuten senare får Gnaget nytt PP när Goren tagit en idiotutvisning, trycket uteblir dock och istället kan Skellefteå skapa tryck i offensiv zon trots en man mindre på banan. Forsell-Ericsson och Bellemare-Holloway är närmast med två dubbelchanser men pucken går inte in.Perioden avslutas med ett bra tryck från Skellefteås sida men Gnaget kan gå till vila med 1-0 i ryggen. I inledningen av tredje kan Rosén utöka Gnagetledningen till 2-0 sen han fått fritt skottläge i slottet. Målet föregicks av två situationer där bortalaget menande på att det skulle ha varit utvisning. Gränsfall enligt undertecknad och det är svårt att hacka alltför mycket på den domarbedömningen.Efter 2-0 kliver Kapten Ericsson fram och visar varför han är just kapten. Ett pass från Lindström, en gnagare på läktaren och lite flin senare så har Skellefteå ett powerplay där Jimmie fortsätter att fulspela och reta gallfeber på gnagarna. Powerplayspelet går mot sitt slut när så Jocke slå en lång passning till Holloway på blå. Bud lossar kanonen och struten i nätet förkunna att Gnaget numera bara leder med ett mål. Medgångspubliken på hovet, som vaknade lagom till tredje perioden, är så förundrade av målet att de bjussar spelarna på både snus och pengar för att visa sin uppskattning. De avslutande 14 minuterna av perioden blir sen en lång jakt på kvittering för Skellefteå. Förstalinorna skapar massiv press och kan snurra friskt i anfallszon men pucken vill inte in. Gnaget kan hålla undan och ta serien tillbaka till Skellefteå.Till skillnad från tidigare matcher på Hovet gör Skellefteå faktiskt en riktigt bra match spelmässigt undantaget första delen av andra perioden. Man för spelet och skapar chanser. Det man förlorar på är att man inte tar fram det sista av vilja och vinnarinstinkt förrän efter 2-0. Innan dess tar man inte ut de där sista procenten i situationerna framför mål och därför uteblir målen. Sista kvarten visar man upp mer av det spel man hade i tisdags men tiden är för knapp för att man ska hinna ta ikapp. De som stod ut mest positivt i laget är Forsell, som skapar flera farligheter och tar för sig på isen. Jimmies uppvisning innan 2-1 är värt ett omnämnande bara det. Förstalinorna snurrar bra men måste göra målen också. Tredje med Söderström, nämnde Forsell och Söderberg kändes bättre än på länge.Klassen finns, och på lördag lär viljan att ge allt finnas från start. Då kommer inte Gnaget få det lika lätt att freda sin kasse. /Zimme. redaktionen@northpower.nu
