Emellanåt kanske det kan vara bekvämt att sitta i passagerarstolen. Men när det börjar bli allvar så vill man köra själv, eller hur?AIK hade, ordentligt onödigt, bjudit in Gnaget att hålla i ratten efter måndagens match, men igår knuffades råttorna ut på E4 i 140 blås på det grymmaste av sätt. Nu är det kapten Jimmie och hans besättning som styr. Gårdagens match finns detaljerat och förtjänstfullt beskriven av Schteffe, NP-redaktionens korrespondent i huvudstaden, så den ska vi inte gå in i detalj på.Det man däremot kan ta med sig inför morgondagen är den mentala aspekten. Av alla sätt man kan förlora en hockeymatch så är Gnagets sätt igår ett av de tyngsta och möjligen också demoraliserande. De hade multipla överlägen målmässigt men blev fullständigt överkörda när AIK lade i en högre växel. Och så trötta, raka ben som en del av Gnagets backar hade i förlängningen har man inte sett på många år. Alla de där fyspassen med Thomson som spelarna stundtals spyr på – bokstavligt såväl som bildligt – betalade sig.
- Hit 'em where it hurts!
Viktigt också att få hål på Viktor Fasth. Hans agerande igår var inte direkt monstruöst, snarare högst mänskligt. Bra också för Jocke Eriksson att få nästan fem perioder på sig att reparera misstagen vid 1-0 och 2-0, nu ligger de händelserna redan långt bak i historien för han spelade fantastiskt bra mot slutet. Nu handlar det mest om att rida på vågen och fortsätta hålla farten uppe. Jag tror inte vi kommer att få se några svullhuvuden mer i den här matchserien, nu har lagen mötts i nästan nio perioder och AIK vet att Gnaget är för bra för att man ska kunna slå dem på halvfart.
Hoppas också att Bellemares avsteg igår verkligen var en försiktighetsåtgärd och inte en ny skada. Han hann med att visa hur otroligt viktig han är för laget innan han klev av igår, och jag vill se honom centra monarkerna i morgon igen. Med vinsten i ryggen och hemmaplansfördelen tryggt placerad i Skellefteå Kraft Arena vore det väl själva fan om vi inte kunde trycka in närmare 6000 pers i morgon? Det förtjänar både laget och den del av publiken som finns där i vått och torrt. Jaktsäsongen på gnagare har nu officiellt börjat, fri jakt gäller. Gentlemen – lock and load. /Trolletredaktionen@northpower.nu
Som tur är vet jag att jag inte är ensam om att känna och fungera så här. Det är många fler än bara mig som påverkas av hur hockeyn går.I mitt jobb så träffar jag väldigt mycket människor och att hockeyn här uppe är en del av mångas liv är inte någon myt, det är en sanning som är lika tydlig som betydelsen av hockeyn för Skellefteå som stad.Det är ingen tvekan om att det är ishockeyn som förknippas med Skellefteå mest ute i landet och det är inte heller någon tvekan om att det är väldigt positivt att Skellefteå får tid och uppmärksamhet i media. Även den mest inbitne hockeyhataren måste någonstans förstå att ishockeyn är otroligt positiv för Skellefteå på det sättet. AIK sätter Skellefteå på kartan på ett sätt som är svårt att göra annars.
Jag tycker också att föreningen är värd enormt med beröm för på det sätt man sköter stadens stolthet. Jag veta att väldigt många som kanske inte är så fruktansvärt hockeyintresserade i grunden, ändå är otroligt stolt över laget och föreningen. Till väldigt stor del för att AIK profilerat sig som man gjort, med stor satsning på lokala unga talanger och det värmer såklart mångas hjärtan klart mycket mer att tex. Petter Granberg slår igenom än att något inköpt svindyrt proffs ”gör det dom ska”.
När Skellefteå stod med SM-bucklan höjd i skyn senast så var jag bara 4 år, så jag kan inte direkt påstå att jag minns hur det var, eller hur känslan och stoltheten dränkte staden i SM-gulds rus. Men jag hade gjort vad som helst för att få vara med där och då. På den resan som laget gjorde och på den fantastiska avslutningen där Skellefteå AIK stod sist kvar som landets bästa ishockeylag. Då i en final mot årets semifinalmotståndare Gnaget.Visst kan man sitta och se gamla inspelningar av guldmatchen och visst väcker det lite känslor, men att vara där, på plats och uppleva och vara en del av den resan måste ha varit en otrolig känsla och någonting att bära med sig för resten av livet.
För mig är uppgången till ES 06 det största så här långt och jag är otroligt glad över att jag fick vara med om det. Man behöver bara blunda och tänka tillbaka om den resan vi var med om där för att uppfyllas av en enormt skön känsla. Det här är tveklöst någonting jag kommer att måla upp för min son den dagen han är nog gammal för att förstå.
Det är faktiskt idag 34 år sedan Skellefteå tog sitt så här långt enda SM-guld i ishockey. Det visar ganska tydligt på hur svårt och hur stort det är att vinna ett SM tecken.Idag känns det ibland som att Skellefteåbon invaggats i någon form av falsk självklarhetstro att Skellefteå AIK för evigt och för alltid kommer att spela i Elitserien som en självklar kandidat till SM-guldet. Självklart är det också föreningens mål och lika självklart varje supporter och Skellefteåbos förhoppning, men självklart är det inte och framför allt är det inte någonting som går av sig själv.Det kostar att driva ett ishockeylag på elitserienivå. Det är ett enkelt faktum som alla tveklöst förstår. Sen kan föreningarna hantera de pengar som kommer in på bättre eller sämre sätt. Skellefteå AIK har sedan konkurshotet skött sin pengapåse på ett jättebra sätt och föreningen har blivit starkare och starkare för varje säsong, både på isen och vid sidan av.
Ibland kan man få för sig att det sticker i ögonen på folk. Att AIK har en stark ekonomi. Men varför inte vara stolta och glada för det i stället, framför allt när föreningen spottar ut lokala talanger och är en enormt stor reklampelare för Skellefteå stad.Det kostar att gå på hockey för att det kostar att driva en elitserieförening. Vill Skellefteå ha ett lag i elitserien måste vi också vara beredda att betala för det, det vill säga, gå på matcherna.Jag känner att det här inlägget drar iväg så jag skall försöka komma till den enkla och slutliga poängen jag till en början ville förmedla till varje lite eller stor, kille eller tjej, färsk eller rutinerad, svargul själ där ute.Det kan vara det här året som Skellefteå AIK tar sitt 2:a SM-guld någonsin. Just det, någonsin. Skellefteå AIK har idag 1 SM guld och det finns inga garantier för 1 till även om det idag finns inom räckhåll. Men tänk vilken enorm känsla att bära med sig resten av livet.Ett SM-guld i år kan komma att vara ännu större om 20-30 år. Att sitta hemma i soffan och följa resan därifrån kan säkert ses som ett alternativ, men om 20 -30 år kommer soffpotaisarna garanterat att ånga sitt val av att stanna hemma. Så lägg fjärkontrollen åt sidan och följ den här historsika resan på plats, det är så historia skall upplevas. Dessutom ökar er närvaro chansen att vi bärgar ett nytt guld 2012.
Till sist till er som står eller sitter axel mot axel med oss andra Skellefteå supportrar på plats i Arenan under den här slutspelsresan, gör skillnad!Att publiken kan påverka utgången av en match är det ingen tvekan om, så gör skillnad!Att just DU vågar skrika med i någon ramsa, eller att just DU vågar vissla vid något domslut, eller att just DU hjälper till att klappa kan göra att helheten i hallen knuffar laget den där extra millimetern som slutar med seger.Så min önskan och uppmaning till er alla är, gå på matcherna och gör skillnad!Gör något extra, något ni normalt sett inte brukar eller vågar. Ta på er den där AIK halsduken som du lämnat hemma tidigare. Ta på er den där gula T-shirten i stället för den där röda. Våga skrika med i någon ramsa EN gång under matchen, det är ok om du blir röd i fejset, det får vi se som glöd i alla AIK supporters!Kom igen nu, följ med och bidra på den här resan mot SM-guldet!Slut upp på arenan och GÖR SKILLNAD!
ALLA ÄLSKAR SKELLEFTEÅ AIK! /KingKong