Nyheter

Tomas Nordström ny ordförande för North Power

North Power kan nu summera ett verkligt rekordår i säsongen 2010/2011. Lagets framgångar med SM-final har för North Power inneburit att ett antal rekord har slagits. Bland annat mest antal medlemmar genom tiderna (451), flest antal resor med flest antal bussar (21), och mest pengar spenderat på tifoverksamhet. Det blåser positiva vindar i hockeyskellefteå och när vi nu siktar på vårt andra SM-Guld så genomför vi i North Power ett antal förändringar i enlighet med årets styrelsemöte.Först och främst tackar vi fjolårets ordförande Samuel Westermark för ett bra jobb. Samuel och även Isac Lundmark väljer till denna säsong att ta ett steg tillbaka från sina styrelseuppdrag, men kommer fortsatt att bidra till stämningen på läktaren i samma höga grad.Som ny ordförande tillkommer 29-årige Tomas Nordström, born and raised på Morö Backe.Tomas har sin bakgrund i de svåra åren i början på 90-talet när Skellefteå AIK (då Skellefteå Hockey) hade sina allra tyngsta år. Ett årtionde som bland annat innehöll konkurshot, sju år utan seger mot Löven, fyra forwards mot CRIF och eviga play off-debaclen som senare övergick till kvalseriediton en bit in på 2000-talet. Men vinden har som bekant vänt och nu kan vi alla gå med huvudet högt igen. En kul parentes är att Tomas har stormat isen vid två tillfällen under sin supporterkarriär. Det självklara tillfället i Bofors 2006, men också en gång under tidigt 90-tal efter en seger mot Danderyd/Täby i Play Off 1. Visserligen var han väldigt ung då, men det säger en del om hur svältfödda vi var på den tiden. I dagsläget återfinns Tomas i klacken vid varje hemmamatch. Hans klackprofil är framförallt en grinder med hög lägstanivå, men också en kreatör som upphovsman till ramsor som ”Jag ska på charter” och ”Guldet ska hem”. En äkta supporter som nu också tar plats som ordförande i North Power.  Nordström översätts ju också till North Power på engelska, så det känns som att det inte är någon tvekan om att NP hittat rätt…Hur känns det här Tomas?Det känns bra. An offer I couldn't refuse. Men skrockfull som jag är får vi väl byta ut mig om resultaten inte börjar gå vår väg.Vad har du för vision av säsongen som kommer?Sportsligt är det ju bara guld som gäller. Vi ser ut att få ett minst lika bra lag samtidigt som få konkurrenter imponerar denna silly season. Ur klacksynpunkt så hoppas jag vi kan fortsätta den starka utvecklingen vi haft de senaste åren och att ännu fler starka röster kan hitta till klacken även under serielunkstider, samt givetvis att vi behåller de som bidragit mycket tidigare.Vad blir viktigast för NP?Under vårens slutspel kändes det som om sammanhållningen i klacken blev bättre och bättre, de täta resorna till Luleå slöt oss samman. Som tidigare kommer det anordnas en del event för att ytterligare stärka gemenskapen och det är något jag hoppas alla är villiga att bidra med. Alla som stödjer AIK är viktiga, ju mer man gör det desto större uppskattning är man förtjänt av. Men det viktigaste är ändå att sluta upp på matcherna och bidra med så mycket röst som möjligt. En röst betyder inte bara en röst, utan den kan betyda flera röster ytterligare tack vare effekten att man kanske får ståplatsgrannen att hänga på. Ju högre ljudvolym vi kan skapa, desto roligare blir det ju också för de som skapar den.Vilka är dina favoritramsor?Det finns många. "Eagle" som bara sjöngs vid ett tillfälle förra säsongen, men som den växte! Hoppas för övrigt att Adam stannar så vi får möjlighet att sjunga den igen. "Guldet ska hem" var också en riktigt trevlig ramsa som tog oss genom slutspelet. Det senaste från verkstan är annars en Oscar Möller-ramsa som jag tror kan bli en hit.Varför ska man stå på västra stå?För att det är det absolut bästa sättet att hjälpa AIK till framgång på. Folk drar folk, röster drar röster. AIK är en anrik förening med en fin historia, och med tanke på vad många av oss gått igenom ska vi vara oerhört stolta över var vi är idag. AIK som klubb drivs på ett sätt som vi alla kan stå bakom, hela Sverige är förmodligen mer eller mindre avundsjuka på det vi har och håller på att bygga upp. Så ta chansen att vara en del av detta och gör det ni kan för att hjälpa AIK. Om klubben vill vara ledande i Sverige är det väl inte mer än rätt att vi som supporterförening ska ha samma målsättning?Övriga styrelsemedlemmar för 2011/2012:Johan Brännström (Kassör)Oskar Hägerström (Medlemmar)Simon Normark (Tifo/Resor)John Eriksson (Webmaster)Simon Larzon (Marknadsföring)En grymt spännande hockeysäsong väntar! Nu kör vi!!!!!!!

Möller blir svartgul!

Som NP-Redaktionen kunde avslöja förra veckan så är Oscar Möller ett hett namn på Lasse Johanssons lista över potentiella nyförvärv. Säkra uppgifter till NPR gör nu gällande att AIK och Möller är överens om ett kontrakt och han kommer att presenteras under veckan förutsatt att alla transferpapper hinner bli klara.

Finska centrar?

Nu när VM är över är är det 100 procent barmark och silly season som gäller för svensk del, och mycket troligt kommer det börja röra på sig ordentligt i grytan nu. I skuggan av de mest prominenta ryktena vid namn Axelsson/Möller funderas det kring huruvida Skellefteå AIK med sportchef LJ i spetsen kommer förstärka centerpositionen eller ej, och i sådana fall i form av en toppspelare för förstalinan eller ett lite mer modest namn med en rimliga prislapp.En intressant spelare är Petteri Wirtanen (http://www.eliteprospects.com/player.php?player=4222), en ung, ambitiös spelare med defensiven som främsta tillgång men som ändå producerat bra i hemlandet, lite av en Forssell-typ, inte bara till utseende alltså. NP:s samtal med agenten visar att Petteris plan är att försöka slå sig in hos Anaheim som draftade finländaren och där han spelat under 06/07. I annat fall har den nuvarande klubben HIFK lagt ett bra bud och han kommer enligt agenten stanna kvar i klubben om NHL-projektet grusas.En annan tänkbar finsk kanditat är Niclas Lucenius (http://www.eliteprospects.com/player.php?player=9271), även han ung och utvecklingsbar med 78 poäng de senaste två säsongerna i bagaget. Lucenius och agenten har Elitserien som mål kommande säsong, trots bud från både finska och ryska klubbar. På några års sikt är NHL målet, men ES får agera språngbräda för Lucenius. Ett antal ES-klubbar är intresserade, dock har LJ valt att tacka nej, åtminstone tills vidare. Istället förefaller Timrå vara närmast att värva Lucenius, möjligen står det mellan honom och Warg när det gäller centerposten i klubben./schteffe

Bär ditt lag som den sista droppen vatten

Vad är AIK:s vattenbärare värda, vad är deras roll i de senaste årens framgångar och vad är deras status i kölvattnet efter flyktade individualister som David Rundblad och Mikko Lehtonen? Det är frågor som blir relevanta när AIK ska bygga upp den trupp som ska följa upp AIK:s mest framgångsrika säsong på 33 år.Inför finalserien mellan AIK och Färjestad pratade Leif Boork om hur det nya, i form av AIK, skulle besegra det gamla, Färjestad, och att det i sådana fall vore ett paradigmskifte som inte skådats i svensk hockey sedan 1983 när dåtidens företrädare för den nya andan, Djurgården, besegrade Färjestad. Eftersom Boork är ödmjuk som få nämner han inte att det var han själv i egenskap av tränare för Djurgården som banade väg för den nya era han beskriver; det var en ny era som, tydligen, gav utrymme för nya tankar. Rimligen bör heller inga liknelser göras mellan den grishockey Boork representerade och den anfallslusta och kreativitet som definierade (fjolårets) Skellefteå AIK 2010/11.Med facit i hand vet vi utgången i finalserien, det gamla vann, och möjligen har därför inte något paradigmskifte i svensk ishockey inträffat. Det finns emellertid anledning att hålla sig kvar vid Boorks terminologi och konstatera ett faktiskt paradigmskifte vad avser AIK, oaktat förhållandet till omvärlden och konkurrenter. Det var under fjolåret som fokus på allvar skiftade från kollektivet till individen, detta såväl för förening som för supportrar. De som tidigare föredragit Matthias Nilimaa framför Brett Harkins har nu tagit David Rundblad till sitt hjärta. Boork menar på att AIK:s revolutionära spel byggde på individuella utsvävningar och att initiativ uppmuntrades, vilket han spårar till en klassisk norrlandshockey med ”fart och fläkt” personifierad av Hardy Nilsson. För egen del anser jag att Boorks analys av nutiden stämmer, men känner inte igen mig i historiebeskrivningen. Min åsikt ska dock tas med en nypa salt, jag var inte med och såg laget under dess riktiga glansdagar på 70-talet eller ännu längre tillbaka i tiden, men för mig har arvet efter Hardy och den åtminstone delvis på nostalgi grundade devisen ”tigerränder och taggtråd” inte symboliserat ett fokus på individen, utan snarare det hänsynslöst kämpande, hårt arbetande och för saken underkastade kollektivet. Min bild av Hardy Nilsson är inte som mysig liberal, utan som hårdför arbetsledare. Möjligen som totalitär diktator. Den ”fuck off”-mentalitet som Boork skriver om känns mer hemmahörande hos ett lag som Luleå, som är världsmästare på att ta sig an världen på egen hand. Fjolårets AIK spelade möjligen med en ”in your face”-attityd, för den som anser att en nonchalant dragning som siste man är i någon annans ansikte (inte att förväxla med Lövens så kallade ”ansiktskillar” under mitten av 00-talet). Det är skillnad på att vara arg underdog och att vara privilegierat arrogant.Visst har vi tidigare sett enstaka nummer av glamour och finess i AIK tidigare, minns Dick Burlin med tillhörande hårsvall som uppfann Mikko Lehtonens bästa fint eller Patrik Westerbacks försäsong 2001, men det har varit undantag. Det har handlat om att kämpa, att spela för laget och ikonerna har haft namn som Hardy Nilsson, Pär Mikaelsson och Magnus Wernblom. Som lag har AIK aldrig tidigare kunnat definieras som individualister (bortse från det ironiska i en sådan definition av ett kollektiv). AIK har aldrig tidigare, mot kvalificerat motstånd, kunnat vinna på teknisk skicklighet över motståndare som kämpar hårdare.Tränaren Anders Forsberg har under sitt år i klubben infört en individinriktad syn på sporten, där utveckling av de enskilda spelarna har prioriterats högre än att vinna given match. Misstag har sanktionerats om de kan bedömas som utvecklande, offensiven är viktigare än defensiven och oerfarna spelare har matchats i kritiska situationer eftersom det är bra utbildning. Grundtanken är förstås inte att resultaten inte är viktiga, utan att resultaten kommer som en effekt av att spelarna får möjlighet att misslyckas och därmed utvecklas, att en förlust i det korta perspektivet kan bli en seger i det långa loppet. Det är en klar skillnad gentemot de två föregående åren då Hans Särkijärvi tränade laget och förespråkade disciplinerad defensiv och ett ofta passivt spel. Det kan noteras att båda tränarna uppnådde väldigt bra resultat. Det är inte min avsikt att välja sida mellan tränarna, däremot kan påpekandet om bådas framgångar sägas vara centralt för att återkoppla till den här framställningens inledande synpunkter.För med konstaterandet att AIK hade Elitseriens tre bästa poängplockare och mest spektakulära spelare, så var det ändå inte dessa som var mest framträdande i slutspelet (utan att spekulera i orsakerna till varför). I slutspelet var det de så kallade vattenbärarna som klev fram, det var samma kärna spelare som tog laget till final den gångna säsongen som tidigare tagit laget till två raka semifinaler under Särkijärvis ledning. Denna kärna kommer att finnas kvar i laget; Rundblad, Lehtonen, Warg, Erixon (och möjligen Lindström) kommer det inte.Hur tunga blir egentligen dessa tapp? Med tanke på det fokus som varit på enskilda spelare den gångna säsongen, på den så kallade spetskompetensen, så borde det vara enorma avbräck. Näst intill oersättliga. Jämför poängen på dem som lämnar med vad som är rimligt att komma in och det blir en ekvation som inte går ihop, om laget ska vara lika bra till nästa säsong. Känslan är emellertid att detta inte är hela sanningen.För vem bar egentligen AIK säsongen som gick? Var det stjärnan eller kärnan?Svaret på den frågan bör spegla Lasse Johanssons arbete med den kommande truppen och att ersätta stjärnorna som lämnar. Ehuru fokus som sagt legat på individen mer än någonsin tidigare för Skellefteås del, är känslan att också kollektivet är starkare än någonsin. Frågan är hur detta ska värderas - ska spelare som Erik Forssell och Jimmie Ericsson räknas som potentiella kandidater till spel i en förstakedja, eller är det just det faktum att de haft andra roller som gjort AIK så starkt? Att någon lyckas bra i en roll innebär inte alltid att personen kommer till sin rätt i en annan, högre, position. Värvningar som till en början kan tyckas märkliga, till exempel Fredrik Styrman eller ännu inte presenterade Fredrik Hynning (om värvningen nu blir av), behöver inte betyda att vi ska vara inställda på en sämre säsong, det kan också vara ett tecken på hur högt lagets befintliga kärna värderas.Det numera anlagda fokuset på individen lär dock göra det lättare i rekryteringen av nya spelare, AIK framstår som det bästa skyltfönstret för spelare som vill spela i NHL eller möjligen KHL. Individuell utveckling är det nya blommor i fönstret och uppsatta köksgardiner. Sannolikheten är därför stor att Lasse Johansson kommer att hitta ett eller flera riktigt spännande namn. Och om det inte sker står vi oss bevisligen ganska bra ändå, även om vi åter måste sjunga kollektivets lov.Jag är för egen del ganska säker på att AIK kommer att ställa ett bra lag på isen även nästa säsong. Huruvida det laget kommer att vara präglat av individualistisk briljans eller kärnans kollektiva styrka återstår dock att se. Om Lasse Johansson kan hitta rätt mix går vi för guld./ Hank

AIK intresserade av Oscar Möller

Mer eller mindre varenda sportchef i Elitserien uppges vara intresserade av Oscar Möller som nu spelat ut sitt treårskontrakt med LA Kings. Att Lasse Johansson är en av dessa sportchefer känns uppenbart i och med att Möller besökte Lasse på Skellefteå Kraft Arena häromdan.-Oscar är en jätteintressant spelare men också en jättesvår pjäs att få, säger Johansson i en kommentar till NPR.Men du hade honom här på besök nyligen...?-Hahaha, det går så mycket rykten, svarar Lasse i ett blekt försök att slingra sig undan.NP-Redaktionen har under förmiddagen sökt Möllers agent Claes Elefalk för en kommentar men han har inte varit kontaktbar. Han har tidigare sagt att Kings är intresserade av att förlänga med Möller men Oscar vill i första hand ha ett envägskontrakt, något som i dagsläget känns orealistiskt. Skulle Möller spela i Kings till hösten på ett tvåvägskontrakt så måste Kings i så fall låta honom passera waivers innan de kan skicka ner honom till Manchester, något de inte behövt göra under hans första tre år i organisationen.Min gissning är att Kings behåller rättigheterna till honom genom ett qualifying offer, men låter honom mogna i ett eller två år i Elitserien.

Fredrik Hynning?

Enligt uppgifter till NorthPower och även Expressen så är Fredrik Hynning nära en övergång från Timrå till Skellefteå AIK. Sportchef Lasse Johansson vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna utan hänvisar bara till att nyheter om nyförvärv släpps på hemsidan när det är klart. Hynnings agent Peter Wallén vill inte heller uttala sig utan hänvisar till sportchefen.

Det mesta talar dock för att Hynning är mycket nära att skriva på och det lär bli offentligt inom en snar framtid.

Ingen silly utan Krog-runda

Kultliraren och AHL-ikonen Jason Krog finns återigen på den svenska sillyradarn. Krog som spelade i Frölunda under slutet av 2006 har, och är fortfarande, en av de mest tongivande spelarna inom nordamerikansk farmarhockey. 2008 ledde han tillsammans med Darren Haydar Chicago Wolves till en imponerande Calder Cup-triumf och även ifjol blev åtminstone jag grymt imponerad av hans insats i slutspelet som räckte till final i den västra conferensen där till slut Texas Stars blev för svåra.Den kvicke och tekniske rightarcentern har genom åren skrapat ihop nästan 600 AHL-poäng på 535 matcher men också 59 poäng på 202 NHL-matcher med Islanders, Ducks, Rangers, Thrashers och Canucks. Hans svenske agent Erik Wallström bekräftar att en övergång till Elitserien är möjlig.-Det är en handfull elitserieklubbar som visat intresse, men det har ännu inte lett till nåt konkret kontraktsförslag. När vi närmar oss draften och Free Agent-deadline så kommer det nog att hända lite mer.Är Skellefteå AIK en av de klubbarna?- Det vill jag inte kommentera.Då återstår det alltså att se om och i så fall i vilken klubb som man kan få se det lilla spelgeniet i vinter.

Lee Sweatt?

Finns det någon sanning i ryktena om AHL/NHL-backen Lee Sweatt?Namnet har figurerat tidigare och snurrar nu både på norranbloggen och expressen. Sanningen tycks vara att Lasse är sugen, men heller inte ensam elitseriesportchef att intressera sig för den offensive poängstarke backen. Som så många duktiga nordamerikaner vill Lee försöka slå sig in i ett NHL-lag. Agenten låter meddela att det inte är någon affär nära förestående med någon annan klubb, eftersom Lee vill försöka visa sina färdigheter på kommande camps. Först därefter kan det bli aktuellt med att åka över pölen, till t ex Skellefteå AIK.Men visst är det ett spännande namn, och Sweatt verkar vara ett av de namn som Lasse är mest intresserat av.