Jasså, det är så elitserien 2012/13 slutar?

Jag försökte liksom många andra att tippa förra säsongens grundserie. Det gick ju sådär, som framgår här: http://northpower.nu/wordpress/?p=3962Det är svårt att på förhand veta vilka lag som kommer höja sig och vilka som kommer floppa. Vilken målvakt som oväntat kommer ta ett kliv och hjälpa laget flera placeringar (Andersen), vilket PP som blir grymt (Brynäs), vilket lag som kommer få skador som inte blir ersatta (DIF) osv. Det är svårt att veta vilka förstärkningar som kommer tillkomma under säsongen (vad händer med Fernholm? Sevc? Huselius?) Och till råga på allt väntar en lockout på lördag om inget drastiskt händer over there, vilket kan påverka elitserien även om Hockeyligan än så länge försöker stävja en flod av NHL-stjärnor in i SEL.Allt detta gör att det blir sjuhelsickes svårt att tippa slutresultatet. Inte minst med tanke på de små marginaler som varit under åtminstone de två senaste säsongerna, där en enskild match kan ha avgjort ifall det är kvalserie eller slutspel som tar vid efter den 55:e slutsignalen ljudit. Men även jag, liksom ni andra, gillar förstås att ha förväntningar och att spekulera, och i detta inlägg tillåter jag mig göra just det, för att kunna se i efterhand vilka resonemang som hållit hela vägen och vilka som var helt uppåt väggarna. I rankingtråden inne på forumet har det ena tipset efter det andra ramlat in, ibland även med nedtecknade välgrundade motiveringar. Så många tips har inkommit att det vore väl själva f-n om inte någon prickar in alla rätt. Den som vinner har priser att vänta, se här http://northpower.nu/wordpress/?p=4938Listan nedan kommer överensstämma med flera av de redan lagda tipsen, och är inte spektakulär på något sätt. Men jag tror i vart fall såhär.På förhand tycker jag serien kan delas in i tre grupper med fyra lag i varje. I min topp fyra hamnar HV71, FBK, AIK och LHF. I mittgruppen listar jag BIF, FHC, LHC och Modo. I botten följaktligen Gnaget, VLH, RBK och TIK.

Top of the rock

Toppen utgörs av de fyra lag som på senare tid kommit att utgöra de stabila topplagen i svensk elithockey. Samtliga har hållit sig väl framme i seriespelet och/eller slutspelet. Även till den här säsongen ser lagens trupper väldigt starka ut.På målvaktspositionen är det svårt att hålla någon som märkbart starkare än någon annan. Vi kan rimligtvis vänta oss att respektive förstamålvakt, Wesslau/Salak/Eriksson/Gustafsson kommer tampas om att ha den bästa räddningsprocenten. Jag tycker lagen är jämnstarka på positionen, möjligen har LHF/FBK något starkare andramålvakter med AIK släpande strax därefter, men det behöver inte betyda något i slutändan och för övrigt lär en sådan som Wesslau stå mest hela tiden. Wesslau som jag personligen upplever som något hajpad utan att för den skull vara dålig; riktigt kanonbra var han enligt mig bara i slutspelet 09/10 och har därefter levt lite på den myten.På backsidan har HV71 den klart vassaste uppställningen offensivt i Petrasek/Luoma/Karlsson/Fälth. Både FBK och LHF får offensivt förlita sig mycket på Lee/Fransson, men har å andra sidan många bitiga herrar som kan stänga till defensivt och hålla rent framför kassen. AIK har ingen utpräglad quarterback, men en hel del bra speluppfattning i killar som Edström/Burström. För att kunna hålla någorlunda jämna steg i den här lagdelen krävs det för AIK att press-spelet fortsätter fungera och att utvecklingen fortsätter gå åt rätt håll för nämnde Edström, med även Granberg.Offensivt har AIK den vassaste top-6, men efter denna kvarstår en hel del frågetecken. Även om många unga spelare visat bra takter på försäsongen, så var så även fallet under fjolårets försäsong, vilket då inte utmynnade i någon succé under seriespelet. För att AIK ska få mer än två producerande kedjor krävs att någon eller några av de unga tar klivet. Annars har även HV71 en otroligt vass spets i Krog/Rakhshani/Fasth/Davidsson/Nilson... Ett mycket kompetent lag med förutsättningar att även ställa upp med en intressant tredjeformation med William Karlsson. FBK är jag inte riktigt lika imponerad av; även om Connolly motsvarat förväntningarna har FBK haft problem med produktionen ända sedan fjolårssäsongen, och jag är inte övertygad om att man tagit några enorma kliv på den fronten. LHF har grävt i den allsvenska fyndlådan igen och mönstrar ett lag där samtliga formationer har potential att bidra om allt faller väl ut. Med spelare som Hirschovits och Klasen har man fått in välbehövliga mönsterbrytare som kan avgöra låsta tillställningar.Jag håller HV71 som etta, som jag tycker skiljer ut sig med sin bredd på forwardssidan och sina omfattande offensiva kvaliteter på backsidan. Jag tror vi kommer få se många mål från HV och ett riktigt vasst PP. Därefter rankar jag LHF. Det på grund av det bevisligen effektiva spelsystemet, det stabila försvarsspelet med en stor tät målvakt, stora starka backar och intensivt arbetande forwards. Men även på grund av den stora bredden på anfallssidan, även om spetsen är något trubbigare än hos HV och AIK.På tredje plats tror jag AIK landar. Jag förväntar mig en inkörningsperiod för laget, inte minst pga. de skador som råder och att Vesce ansluter senare. Inte förrän framåt november/december lär laget gå för full maskin, och innan dess kan många poäng ha förlorats. Dessutom är ambitionen att gå runt på mycket folk och ge unga spelare chansen, även om det är på bekostnad av poäng, mer uttalad i AIK. Fyra tippar jag FBK. Laget kommer knappast släppa till många mål och är säkert bra i BP. Frågan är hur det offensiva spelet kommer fungera - jag tror inte man förmår matcha de tre övriga topplagen på den punkten, och jag är tveksam till att Leffe Carlsson förmår åtgärda det. Om det är något lag som kan tänkas floppa av dessa fyra när säsongen är till ända, så tror jag det är FBK (även om jag inte bedömer det som särskilt sannolikt, går det dåligt lär det väl dessutom komma något nyförvärv till la familia).

Lenny Lagom

Över till lag 5-8, klart mer svårtippat och här kan egentligen samtliga lag överraska eller dippa. Till skillnad från topp-fyra finns det inte samma helgjutna förstamålvakter i något av dessa lag. Holmqvist (BIF) är visserligen rutinerad men håller inte samma toppnivå längre. Hudacek (FHC) har bra siffror från SSK-tiden, men upplevs ändå som en liten chansning som jag visserligen inte tror blir någon katastrof men inte heller någon Andersen. Andersson (LHC) ska ta klivet från andre- till förstemålvakt, vilket alltid är förknippat med vissa risker, även om han inte på något sätt varit dålig i HV71 tidigare. Detsamma gäller Alsenfelt (Modo) . De som jag här har rankat som andremålvakter (Rahm, Galbraith, Engstrand och Starkbaum) har dock kapacitet att utmana om spaden, och det skulle inte förvåna om åtminstone någon kan vara med och tävla om förstaspaden. Avsaknaden av en säker toppmålvakt är dock i slutändan något som får ses som en nackdel för samtliga dessa lag.På backsidan tycker jag det är ganska jämnt skägg, samtliga lag har en-två omvittnat duktigt offensiva spelare, och i övrigt en hel del klart habila spelare. BIF förefaller lite tunna så länge Jonsson är skadad och saknar egentligen en bra ersättare till Ekholm. FHC känns riktigt stabila defensivt, även om jag inte är övertygad om att Lynch blir någon succé. LHC mönstrar välkända Johansson/Hävelid med det intressanta tillägget Grillfors, medan Modo har intressanta Cumiskey och Regehr i laguppställningen.Framåt går det inte att blunda för de stora tappen i BIF som blir svåra ett ersätta. Detsamma gäller FHC där mycket vilar på Axelsson/Brunnström att täcka upp. Linköping känns väldigt intressanta offensivt med en riktigt vass spets i Weinhandl/Söderberg/Hjalmarsson/Arlbrandt/Himelfarb/Jämtin. Modo har också en vass spets i Sundström/Skröder/Nagy/Muller/Ritola/Påhlsson mfl.Jag tippar BIF på femte plats. Trots att man tappat toppspelare på alla poster har man fortfarande kvar många riktigt bra spelare, spelare som Lauritzen och Granström som kanske inte alltid lyfts fram (och Widing kanske kan ta ytterligare ett kliv denna säsong). Jag räknar med ett fortsatt välspelande BIF med ett bra PP. Det som saknas för att kunna hota topp-4 är en kvalitetsförstärkning på backsidan. BIF bedömer jag som ett "stabilt mittlag". Därefter tippar jag FHC, främst utifrån ett bra defensivt spel och en relativt liten omsättning i truppen. Jag betraktar dock målvakten och spetsen i anfallet som något svagare än tidigare.Sjua hamnar LHC. Riktigt vassa namn på forwardssidan vägs upp av den stora omsättningen i truppen och vissa frågetecken när det gäller målvakterna och det defensiva spelet överlag. Jag tror LHC och FHC är de två lag som, om vissa frågetecken blir utropstecken, kan vara med och tävla med topp-4. Risken för sämre prestation än väntat finns också, även om bedömer "uppsidan" som större. Slutligen Modo, som är det lag som jag tidigare trodde också skulle kunna vara en dark horse och kunna nosa topp-4 i hasorna om allt hamnade rätt. Med tanke på skadorna på Påhlsson och Ritola finner jag det dock mer sannolikt att man får ge allt för att hålla den sista slutspelsplatsen.

Slasken

Vi ger oss slutligen i kast med bottenstriden. RBK sitter på den klarast lysande stjärnan i Gerber när det gäller målvakter. Därefter håller jag Larsson som en stabil elitseriemålvakt, Norrena som en instabil men fortfarande kapabel elitseriemålvakt och Timrås duo Bellissimo/Lundström kommer sannerligen få bekänna färg under vintern.Trots tappet av Nemeth är Gnagets försvar fortfarande stabilt med främst Tärnström/Viklund/Carlsson/Johansson. RBK har elitseriens på papperet vassaste back i Kukkonen, men även Strbak, Sondell och Preissing. I VLH borde det finnas mer att ta ur  Holös, och medan man hoppas på offensiv från Berglund och Heed ska Welch stå för den defensiva fysiken. TIK har ett elitseriemässigt bra backpar i Erixon/Hedman, men utöver det ser det ganska svagt ut.Anfallsmässigt har Gnaget några riktigt svidande tapp, och även om Little/Pirnes/Jensen/Melin förhoppningsvis täcker upp en del av detta är det fortfarande minus i protokollet. RBK har spetsat truppen med rutinerade kvalitetsspelare i form av Iggulden/Warg/Tjärnqvist, men bakom dessa ser det ganska tunt ut. Då har VLH en klart bredare spets, och tillskotten Rosén/Vampola skänker bra med offensiv kompetens. Sämre är det för TIK, där Nordgren utgör det vassaste offensiva vapnet, vilket säger en hel del.Jag rankar Gnaget på nionde plats. En toppmålvakt ersatt av en stabil elitseriemålvakt samt ett förmodat något trubbigare anfallsspel där alltför många poäng är "borta" tror jag är orsaken till att det blir ingenmansland för gnagarna. Det stabila försvarsspelet och en bra bredd på anfallsspelet, inklusive ett dugligt PP och intressanta spelare i Little och Jensen gör att stockholmarna bör kunna undvika kvalserien. På tionde plats hamnar VLH. Målvaktsvalet för säsongen är klart skakigare än under förra säsongen. Även backsidan ser något svagare ut, åtminstone offensivt, medan forwardssidan ser något starkare ut. Om Rosén/Vampola kan fortsätta prestera på topp kan VLH vara ett hot mot framför allt Modo. Dock finner jag det lika sannolikt att det blir ett svajigt och tufft andraår för smålänningarna.Näst sist rankar jag RBK. Att laget har en starkare målvakt än sina främsta bottenkonkurrenter hjälper inte det faktum att bredden i laget saknas. Defensivt tror jag RBK kan klara sig utmärkt, med jag ser problem med det offensiva kreativa spelet när spelare som Warg och Iggulden förväntas leda laget. Jag tror det blir många målsnåla tillställningar i Ängelholm och att RBK känns en klar bit efter både VLH och Gnaget. Slutligen det enklast tippade laget, TIK. Att laget hamnade 20-talet poäng efter näst sista laget ifjol och sedan dess minskat spelarbudgeten talar sitt tydliga språk. Medelmåttiga målvakter, en enda riktigt bra back (Erixon) och många hårt arbetande men inte särskilt skickliga forwards får mig att tro att det blir en utveckling för TIK som i många stycken liknar den från förra säsongen, med stora brister i det kreativa spelet och i PP, men även stundtals problem defensivt. Jag är heller inte övertygad om att Montén är rätt man att leda när det börjar blåsa snålt, har fått bilden att han saknar en tydlig spelidé förutom det vanliga "jobba hårt", och han är dessutom rookie som huvudtränare i dessa sammanhang.

Tabellen

För att sammanfatta förutser jag sluttabellen enligt följande1. HV712. Luleå3. Skellefteå AIK4. Färjestad----------------5. Brynäs6. Frölunda7. Linköping8. Modo----------------9. Gnaget10. Växjö----------------11. Rögle12. TimråPassa på att lämna in ditt eget tips i rankingtråden. Imorgon smäller det, äntligen!/schtefferedaktionen@northpower.nu

Ranking grundserien 11/12 revisited

En genomgång och "poängsättning" av alla tips som lades inför säsongen har redan gjorts förtjänstfullt av Trollet på forumet. Här, för den som mot förmodan är intresserad, kikar jag på mitt eget tips som jag nedtecknade i höstas. Ursprungstråden finns här: http://northpower.nu/wordpress/?p=2063Mitt tips:1. Linköping2. Luleå3. Skellefteå AIK4. Färjestad5. HV716. Djurgården7. Modo8. Brynäs9. Frölunda10. Växjö11. Gnaget12. TimråVerkligt utfall:1. Luleå, +12. Skellefteå AIK, +13. HV71, +24. Brynäs, +45. Frölunda, +46. Färjestad, -27. Gnaget, +48. Modo, -19. Växjö, +110. Linköping, -911. Djurgården, -512. Timrå, +/-0KommentarerDe små marginaler och fåtal poäng som skiljer mellan en placering till en annan gör att jag i många avseenden är nöjd med vissa tips, mindre nöjd med andra, men ibland har det funnits omständigheter som är svåra att veta i förväg, jag tänker främst på nyförvärv under säsongen.Luleå och Skellefteå AIK var som väntat starka lag. Luleås defensiv har onekligen uppfyllt alla förväntningar, och målvakterna har varit bättre än väntat, till viss del med hjälp av det starka försvarsspelet. Skellefteå AIK har också motsvarat förväntningarna, offensivt men kanske ännu mer defensivt med det nya, mer aggressiva försvarsspelet som bland annat gett seriens mest effektiva boxplay.HV71 trodde jag skulle tillhöra de främsta lagen, och detta accentuerades ytterligare av att Petrasek anslöt.Brynäs och Frölunda har överraskat positivt på mig under säsongen, jag tippade båda lagen 4 platser längre ner. I Brynäs har offensiven och powerplayet varit ännu bättre än jag trodde, och med Ekholm som tillskott på backen har defensiven varit okej. Frölunda har imponerat med sin defensiv och med målvaktsspelet, och Fredrik Pettersson med anhang har varit än bättre än väntat, liksom och in ännu större utsträckning den sk. Dragkedjan med gamla stötar som Kahnberg och Tolsa.Färjestad trodde jag lite mer på, men identifierade ändå att de regerande mästarna var svagare denna säsong. Jag trodde inte att man skulle nå de låga nivåer som man faktiskt gjorde, och avsaknaden av målskyttar har varit påtaglig. Målskyttar har det istället funnits i Gnaget. Vem hade trott att Robert Rosén och Rickard Gynge skulle ockupera förstaplatserna för poäng, assist och mål i serien? Tillsammans med ett i övrigt och väntat intensivt spel och bra målvakt presterade Gnaget något bättre än vad jag trodde.Modo och Växjö återfinns i gränslandet till slutspel, som jag gissade på förhand. Båda lagen har målvakter som ska kunna skänka trygghet till lagen, riktigt intressanta spetsspelare men saknar bredd på kompetensen och är svagare på backsidan.Sen till säsongens två riktigt stora besvikelser, Linköping och Djurgården, som båda två är något av gåtor. Linköping såg jag till och med som potentiella seriesegrare. Men vissa av spetsspelarna, t ex tjeckerna, har onekligen svikit, liksom spelet i special teams. Säckens ansvar ska i det sammanhanget inte underskattas. Kanske har man också backar som inte alltid motsvarar förväntningarna; åldern börjar ta ut sin rätt och ger laget problem mot intensiva, hårt checkande forwards. Djurgården trodde jag skulle vara ett mittenlag, då jag tyckte att de nya spelarna i laget inte motsvarade de bortflugna. Men backsidan har varit sämre än jag trott, liksom förmågan att göra mål. Laget behöver onekligen en rejäl omstrukturering. Inte blev det bättre med skador i viktiga delar av säsongen och avsaknad av nyförvärv när konkurrenterna i nedre delen av serien signade upp nya intressanta namn.Slutligen Timrå, min enda och många andra experters enda fullträff. Men även om Timrå framstod som tydligt sistalag, så trodde väl få att man skulle gräva ner sig så djupt som man gjort. Det är som med kvicksand, ju mer TIK sprattlat desto djupare har man sjunkit, oavsett om det handlat om förändringar i spelar- eller ledartruppen. Klarar sig laget kvar efter kvalserien återstår det mycket innan laget kommer tippas något annat än sist även kommande säsonger.Med det sagt - det är dags för slutspelet. Jag skippar tippandet där, det är det så många andra som gör. Jag fokuserar istället på att stötta laget från läktaren. Nu kör vi!/schteffe

Så slutar Elitserien 2011/12

Det är med största ödmjukhet som jag avslutar tipsrundan med att slutligen ge mig på uppgiften att förutsäga hur elitserien kommer sluta framåt vårkanten 2012. Det här med att tippa slutställning i grundserien, och ännu värre i slutspelet, är bevisligen oerhört svårt och har blivit än svårare på senare år när serien blivit allt jämnare och alla lag verkligen kan slå alla. Vem trodde exempelvis inför föregående säsong att Luleå länge skulle leda serien? Eller att gnaget skulle ta sig till semifinal efter 4-0 mot HV71? Med det i bakfickan kastar jag mig över de tolv lagen i ett försök att sy ihop de tre tidigare rankingarna och blanda in andra faktorer såsom spelidé och tränarnas kompetens för att i slutändan landa i en profetia över vilka som kommer floppa och vilka som kommer flippa.1. Linköping2. Luleå3. Skellefteå AIK4. Färjestad5. HV716. Djurgården7. Modo8. Brynäs9. Frölunda10. Växjö11. Gnaget12. TimråKommentarer och lagdelsranking (forwards, backar, målvakter)Timrå (12, 11, 11) ligger i botten i alla lagdelar och har försvagat ett redan haltande lag. Lägg därtill en rådvill Perra i båset som inte tycks kunna frammana det bästa ur laget. Det räcker kanske inte med att kunna skapa en bra stämning, det måste till mer också. Till Perras försvar ska sägas att han knappast haft det bästa materialet att mönstra, ej heller som vanligt när det gäller Timrå haft tur med skador. Med detta stabila bottentips från undertecknad och andra förståsigpåare ska ingen tro att det blir enkla tre pinnar mot Timrå i varje möte. Tveklöst kommer det bli hårt jobb som gäller även vid dessa möten, och kan vissa spelare höja sig i motsats till det brukliga när det gäller Timråspelare – jag tänker särskilt på spelare som Bagarn Andersson och Ridderwall, då kan Timrå säkert skänka lite streckstridsnerv till Medelpad. Liksom om man lyckas spela lite transatlantiskt med många puckar på mål och styrningar i PP. Men förutsägelsen blir ändå kvalserien för TIK.Gnaget (11, 10, 1) överraskade alla föregående säsong med semifinalplatsen och har tappat en del viktig bredd men samtidigt fått in spets i form av Videll. Med mysfarbrorn Melin i båset kommer solnagänget säkerligen även denna säsong vara ett frejdigt lag som är svåra att tas med, och med en gudabenådad målvakt längst bak. Frågan är dock om inte entusiasmen börjar falna något och verkligheten börja krypa ikapp solnaiterna. Jag tror kanske Fasth håller fortsatt hög nivå, men ser inte hur resten av laget ska kunna mäta sig med övriga trupper. Å andra sidan känns det som att det finns en stabil grundkapacitet i laget, och bara några andra lag underpresterar så kommer garanterat gnaget slinka med på en av de sista slutspelsplatserna även denna säsong.Växjö (10, 12, 2) är nykomlingen som laddat fullt med jänkare i båset för att kunna mäta sig med de stora grabbarna i elitserien. Jag tror Växjö kan komma att bli ett riktigt underhållande lag att ta del av, inte minst med seriens mest underhållande tränare, Janne K. Men frågan är hur långt det räcker. Forwardssidan duger gott, med etablerade och kreativa spelare kompletterat med allsvenska gnuggare. Målvaktssidan är också riktigt stabil. Nej, det är på försvarssidan som bristerna finns, där en ensam och på papperet duktig finne är allt som skänker stabilitet. Växjö kan få tufft i egen zon, för elitserielagens anfallsspel är som bekant ett snäpp vassare än motsvarande i allsvenskan. Samtidigt är Växjö oerhört svårbedömt, för visst finns hög kvalitet i namn som Iggulden, Moran, Gerber mfl. Men det är ett riktigt hop-plock av mannar som ska sammanfogas till ett välfungerande lag. Kanske är Janne K mannen för jobbet, och då kan Växjö göra en gnaget och överrumpla något av de etablerade lagen.Frölunda (9, 7, 8 ) har under flera år varit det stjärnspäckade laget som floppat till ekona av disparata busvisslingar i Scandinavium. Till årets upplaga har gjorts en rejäl helt om, med den nya given att få hem ytterligare goa gubbar till västkustens pärla. Laget ser betydligt mer homogent ut än tidigare. Samtidigt som spetskvalitén från tidigare år inte framträder på lika många poster, tror jag inte lika många ”stjärnor” kommer floppa som tidigare år. Alla vet att Lundqvist och Axelsson inte är några målsprutor, men kommer skänka trygghet till laget, och återvändande Pettersson kommer tillsammans med t ex Olimb att vara vassa vapen som inte kommer trubbas. Visst känns målvaktsposten något chansartad, men jag ser det som mer sannolikt med flipp än flopp, åtminstone från någon av de stora talangerna. Och om någon av dessa blommar ut rejält, då kan Frölunda säkerligen hanka sig med till slutspelet.Brynäs (6, 9, 10) kniper i mitt tips den sista slutspelsplatsen. Detta, om det blir sanning, blir främst tack vare sina fantastiska juniorer i anfallet. Silverberg var dominant senaste världsmästerskapen, Järnkrok är inte långt efter i kvalitet och Larsson är en målspruta av stora mått i vardande. Backat upp av rutinerade kvalitetsspelare kommer Brynäs producera framåt. Backsidan ser snäppet svagare ut, men får man hem Ekholm (vilket föreningen hoppas på) ser det plötsligt riktigt okej ut. Längst bak i kassen finns en större stabilitet än fjolårets hattande på posten, även om jag inte tror firma Honken/Svedberg inte kommer ligga i topp i målvaktsligan. Brynäs känns som vanligt talangfulla, utan stora internationella stjärnor, som laget som förmodligen kirrar slutspel men som väl där åker ut med huvudet föra av något av topplagen.Modo (7, 8, 9) har satt upp skylten ”ursäkta röran, vi bygger om” på Konken center och försöker skapa ett nytt NHL-light-lag med en viss Näslund som huvudarkitekt. Alltid när ett lag har stor omsättning i spelartruppen och många nya, på papperet bra spelare kommer in från höger och vänster, och en tuffe-uffe-typ tar plats i båset är det inte utan att man får vissa Frölundavibbar, i dålig bemärkelse alltså. Samuelsson är nog, liksom Dahlén, rätt man att tämja nordatlantiska egon och med sin pondus och erfarenhet foga samman alla till ett lag. Frågan är vilken taktisk förmåga han har, och hur hans tankar om hur hockey ska spelas kommer fungera på stor is. Modos lag ser onekligen spännande ut, med förmodligen stabile (äntligen Ö-vik) målvakten Tellqvist längst bak, habil backlinje med vissa toppnamn, samt ett anfall med både stabila gamlingar och ny stjärnglans (vem ser inte fram emot att se Axelsson och Schremp?). Ändå skulle det överraska på mig om alla osäkra kort i modobygget skulle falla på plats, och det medför slutspel utan topplacering.Djurgården (8, 3, 6) har varit i toppen flera år, med tajt kvartsfinalförlust mot Luleå senast och dessförinnan finalförlust i en episk batalj mot HV71. I Djurgården finns år efter år en farlig utmanare, grundat i bra kompetens i båset och en framgångsrik juniorverksamhet. Bärande spelare i anfallet kommer sannolikt ha namn som Zibanejad, Norman och Cehlin. Liksom i Brynäs kommer även Djurgårdens unga forwards vara bättre än föregående säsong. Samtidigt har anfallet i övrigt försvagats när nyförvärven från SSK inte skrämmer många. Backlinjen däremot är av toppklass, inte minst offensivt, med ett antal spelskickliga backar som är duktiga på att fylla på i anfallet, något vi lär se ett flertal gånger under kommande höst, vinter och vår. Om dessutom Wesslau kan hämta sig efter en skadedrabbad och i stora delar misslyckad säsong i väst och kommer upp till gammal slutspelsform kan DIF, med sitt starka stöd på Hovet, bli livsfarliga.HV71 (5, 5, 4) är nästan per definition alltid bra och alltid en stark kandidat till att slutligen lyfta Le Mat till skyarna. Efter att verkligen visat sin dödlighet föregående slutspel och dessutom förlorat några riktiga karaktärsspelare österut känns årets bygge som svagare än på länge. Med det sagt har ändå laget på papperet en av seriens starkaste trupper. Larsson i mål kommer tveklöst vara bra, backlinjen känns kompetent (även om den inte alls är samma offensiva vapen som vi vant oss vid!), och anfallet kryllar det av bra namn. HV71 känns som ett självklart slutspelslag och ett lag som kommer kunna gå hela vägen ännu en gång.Färjestad (2, 4, 7) är mästarna som alltid är att räkna med när det börjar dra ihop sig. Likt en gammal seg boxare sluggar sig familjens stolthet ut för ännu en titelmatch. Lite slow-starter kanske, sätter inte så många giftiga krokar och uppercuts, men är samtidigt slagtålig och uthållig. Väl framåt vårkanten kommer säkerligen värmlänningarna vara med i toppen, och i ett slutspel känns detta hyperstabila och alltid svårslagna lag svåra att tas med i bäst av sju matcher för alla andra lag som oftare får dippar i spelet. Med detta sagt kan i mitt tycke det finnas motiv att placera Färjestad en liten bit från toppen. Egentligen på samtliga poster finns små försvagningar – målvaktsposten känns inte lika gedigen, på backsidan endast smärre försvagning genom Junlands frånvaro, medan anfallet tappat välbehövlig spets i Axelsson, Sjögren och Prestberg. Färjestad kan alltså bli ännu mer snålt, både när det gäller mål framåt och bakåt, under han med det svårstavade namnets översyn.Skellefteå AIK (1, 6, 3) känns som ett av seriens mest spännande lag. Lagets ytterst kompetenta kärna finns fortfarande kvar, i lagbärande spelare som Ericsson, Forssell och Bellemare. Den offensiva spetskompetensen är utbytt med ny sådan från Nordamerika. Tillsammans med ytterligare talangfulla spelare från de egna leden som kommer ta ett eller två steg till i utvecklingen förfogar Skellefteå AIK över seriens bredaste anfallsuppsättning. Även längst bak känns det extremt stabilt, med Hadelöv som håller lika hög nivå år efter år, eller till och med bättre, åtminstone enligt vissa förståsigpåare. Backupen Eriksson lär knappast heller bli annat än bättre till kommande säsong. Nej, framgången för Skellefteå AIK kommer avgöras av backarnas prestation och backspelet. Vilken klass håller en spelare som Alavaara? Kommer Skogs kunna få en skelleftiansk nytändning och åter bli i det närmaste landslagsstabil? Kommer Burström, Styrman, Granberg och övriga unga talangfulla spelare ta det steg i utvecklingen som krävs? Många frågetecken onekligen. Ytterligare ett, i positiv bemärkelse, är vilken förändring backspelet som Robertsson kommer införa. Mindre backar till storleken men samtidigt en större skridskoskicklighet talar rent logiskt sett för ett mer aggressivt försvars- och boxplayspel från de svartgulas sida, något som föregående säsong visade var framgångsreceptet. Skellefteå kommer säkerligen varva rejält prestationsmässigt till en början, men i takt med att säsongen lider kommer laget, om bitarna faller på plats, vare en av huvudfavoriterna till guldet.Luleå (3, 1, 12) var laget som, ledda av hyllade Rönnqvist/Åkerström/Berglund, överraskade de flesta genom att, istället för att landa i slutet av tabellen vara med och tampas om en finalplats länge och väl. Genom ett mer än övriga lag utpräglat överbelastnings- och forecheckingspel lyckades laget mala ner fler motståndare än vad de flesta trott på förhand. Till kommande säsong lär den framgångsrika spelidén knappast förändras. Det har däremot spelartruppen. Några gamla och inte lika gamla trotjänare har lämnat för att ge plats åt en hel del nya spännande namn. Luleå fortsätter sin strategi att tidigt under transfersäsongen knyta upp gräddan av allsvenska poängsprutor i hopp om att någon ska göra en Arlbrandt/Olausson och fortsätta i samma stil en serie högre upp. Nu lär knappast alla nyförvärv göra en sådan resa, men Persson kommer säkerligen bli en riktigt bra forward, liksom att Fleury kommer sätta en och annan strut. Bytet Harju mot Arlbrandt känns ganska likvärdigt med en viss fördel för landslagsmannen Harju. Storleken som Luleå saknade under fjolåret har i viss mån korrigerats med hjälp av bland annat Harju och Wallin. Bredden och nu också i större utsträckning än tidigare tyngden i laget ligger helt i linje med lagets idé om att ”tok-köra”, vilket gör anfallsspelet även till kommande säsong garanterat effektivt. På backsidan förfogar Luleå över seriens stabilaste uppställning, med NHL- och KHL-herrar och världsmästare till höger och vänster. Det är målvaktsposten som är det stora frågetecknet. Med Luleås stabila spel i övrigt lär en förlupen puck för Rautio vara möjlig att förlåta, så det blir knappast någon kollaps. Men ska Luleå gå hela vägen i slutspelet, då krävs nog en målvakt av Nilssonklass för att guldet ska bli en realitet. Det är tveksamt om det i den nuvarande målvaktsuppsättningen finns den kvalitén.Linköping (4, 2, 5) ges i mitt tips favoritskapet till seriesegern. Forwardssidan ser riktigt stark ut, för att inte tala om backlinjen som kryllar av offensiv excellens. Allt detta säkras bakåt av ständigt levererande Norrena. Det är svårt att inte tippa Linköping som ett av de absoluta topplagen när man har förstärkt en redan under förra säsongen mycket bra trupp ännu ett snäpp både på forwards- och backsidan. Laget är komplett med utmärkta spel- och målsinnen i form av Arlbrandt, Söderberg, Hlavac och Hlinka, kompletterat med karaktärsspelare och gnuggare med namn som Jämtin, Petterström och Laumann Ylven. På backsidan finns fyra man som känns bra i alla aspekter av spelet – Johansson, Hävelid, Åkerman och Andersson. Allt detta guidas av Säckets myndiga stämma. Laget har potential att bli seriens vassaste powerplaylag – det är väl endast Säckens förbannelse som kan förhindra detta. Om denna kan brytas, dvs. Linköping får det livsfarliga PP som man borde ha, då har man vapnet att gå hela vägen. I annat fall tror jag det kan bli som vanligt i Linköping, dvs. att man inte är bäst när det gäller och det blir i bästa fall en silverpeng i slutlig belöning för fina insatser.**Och hur slutar det då? Om grundserien är svår att tippa är väl slutspelet verkligen rena lotteriet. En förlupen puck och vips är det andra laget vidare till semifinal. Och det som såg så säkert ut på förhand.I ett slutspel gynnas lag som är stabila och inte går ner sig i enstaka matcher framför lag som åker upp och ner i prestationen. Ett lag som över 55 omgångar går ner sig totalt i tiotalet matcher men spelar riktigt bra i övrigt kan ligga i toppen av serien. Men två bottennapp i ett slutspel kan medföra hängskallar, nerver på ytan och en förlust med 4-2 i serien. Detta talar för stabila lag som Färjestad och kanske också Luleå. Jag tror båda dessa kommer vara med i semifinal.Men till guldet tror jag på Skellefteå AIK. Självklart är det med hälften hjärtat hälften hjärnan jag lägger ett sådant tips, men hade det varit osannolikt snarare än möjligt hade jag avstått. Laget har bäst forwards, en av de bästa, mest rutinerade målvakterna och en av seriens absolut bästa tränaruppsättningar, nu med finalrutin dessutom. Om backsidan utvecklas på rätt sätt kan Skellefteå AIK, utan att på något sätt vara favoriter, vara med och utmana hela vägen. Snart 34 års väntan kan snart vara över./SchteffeDiskutera här: http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=14&t=127Tidigare rankingar:Forwards: http://northpower.nu/wordpress/?p=2018Backar: http://northpower.nu/wordpress/?p=1968Målvakter: http://northpower.nu/wordpress/?p=1996

Elitserielagens forwardsuppsättningar 11/12 – ranking

Det har blivit dags att ranka den sista lagdelen inför säsongsstarten, nämligen forwards. Även här är det svårt att särskilja lagen åt, men jag har försökt utgå från den dagsaktuella statusen på lagen och utifrån spelare och prestationer under tidigare säsonger göra en förutsägelse gällande vilka forwardsuppställningar jag tror kommer prestera bra respektive mindre bra kommande säsong. Här följer alltså rankingen när det gäller forwards, därefter motivering med början från botten:I topp:1. Skellefteå AIK2. Färjestad3. Luleå4. Linköping5. HV71I mitten:6. Brynäs7. Modo8. Djurgården9. FrölundaI botten:10. Växjö11. Gnaget12. TimråTimrå Johan A. Andersson (C/LW)Johan P. Andersson (C)Max Friberg (LW)Yared Hagos (C)Per Hallin (LW/RW)Viktor Hertzberg (RW)Alexander Larsson (C)Matt Murley (LW/RW)Ilkka Pikkarainen (RW)Timo Pärssinen (LW/RW)Martin Røymark (LW/RW)Petr Vampola (C)Simon Önerud (C/W)Timrå har tappat rejält med kvalitet och kreativitet på forwardssidan. Försvunnit har bland andra Anton Lander (!), Kim Hirschovits, Fredrik Hynning, Gabriel Karlsson och Jamie Lundmark. In har egentligen bara Petr Vampola kommit som utgör en riktig offensiv spets. I övrigt är det hårt jobb som Timråiterna får förlita sig på från namn som Andersson, Andersson och Hagos. Det är svårt att se hur ett redan virrigt och ostrukturerat anfallsspel ska kunna bli annat än sämre med detta, inte minst lär Timrå få svårt att bättra på sin usla PP-statistik. Det känns därför enkelt att ranka Timrå sist när det gäller forwards.Gnaget Victor Ahlström (LW)Oscar Ahlström (RW)Patric Blomdahl (LW/RW)Daniel Bång (LW/RW)Richard Gynge (RW)Kent McDonell (RW/C)Joakim Nordström (C)Robert Rosén (C)Daniel Rudslätt (LW/C)Johannes Salmonsson (LW/RW)Christian Sandberg (C)Oscar Steen (C/W)Linus Videll (RW/LW)Gnaget har ersatt importerna Zednik och Pavlikovsky m.fl. med Videll och Rosén, och fortsätter därmed med linjen att hålla laget så homogent som möjligt och med mesta möjliga lokalanknytning. Ett framgångsrecept från fjolåret där solnaiterna utgjorde ett hårt arbetande kollektiv med hög press och fart som stressade mången motståndarback. När det gäller kvalitén på själva spelarna får ändå gnaget rankas långt ner, även om Videll spetsar till uppställningen någotsånär.VäxjöJohan Andersson (LW/RW)Anders Eriksson (C)Mikael Eriksson (W/C)Gustav Hjalmarsson (RW/LW)Mike Iggulden (C)Erik Josefsson (C)Tomi Kallio (RW)Johan Markusson (RW)Brad Moran (C)Dennis Rasmussen (C/LW)Liam Reddox (LW/C)Steve Saviano (LW)Josh Soares (LW/C)Jan Urbas (C)Daniel Åhsberg (LW)Växjö har imponerat främst med sina värvningar på forwardssidan, och onekligen skänker namn som Iggulden, Kallio, Moran och Reddox betänklig kvalitet till det tidigare allsvenska laget. Bakom dessa finns ytterligare målfarliga typer i form av Soares och Saviano, vilket ger förutsättningar för två vassa producerande förstaformationer. Frågan är bara om övriga spelare håller elitserieklassen, och kanske än mer om detta hopplock av spelare verkligen kan fogas samman till ett välspelande maskineri.Frölunda Per-Johan Axelsson (LW/RW)Anton Axelsson (LW/RW)Victor Backman (LW/C)Sebastian Collberg (RW)Mikael Johansson (C)Magnus Kahnberg (RW)Toni Koivisto (LW/RW)Nicklas Lasu (LW)Robin Lindqvist (C/LW)Joel Lundqvist (C)Mathis Olimb (C/LW)Fredrik Pettersson (RW)Mika Pyörälä (LW/C)Johan Sundström (C/RW)Jari Tolsa (LW/RW)Dragan Umicevic (RW)Frölunda har rumsterat om rejält i uppställningen i ett försök att hitta tillbaka till sina rötter. Därmed ut med ett gäng finländare (m.fl.) och in med gubbar med mer lokalanknytning. Av dessa är det två namn som kryddar anfallet extra – Mathis Olimb och Fredrik Pettersson, två klasspelare som tillsammans med stabila namn som Lundqvist, Umicevic och Axelsson skänker kvalitet till forwardsuppställningen. Trots det är det en hel del frågetecken kring vissa spelare när det gäller nuvarande slagkraft, exempelvis Kahnberg och Tolsa.Djurgården Jonas Almtorp (C)Daniel Brodin (RW/LW)Mattias Carlsson (LW/RW)Patrick Cehlin (LW/RW)Christian Eklund (LW/C)Tim Eriksson (LW/RW)Mario Kempe (RW/LW)Marcus Nilson (RW)John Norman (C/LW)Kristofer Ottosson (C)Stefan Söder (RW)Mathias Tjärnqvist (LW/RW)Fredric Weigel (C)Mika Zibanejad (C/RW)Pontus Åberg (RW)Jimmie Ölvestad (LW)Stockholms stolthet (som dom kallar sig) har tappat toppnamn som Hannula, Krüger, Ekman och Widing till kommande säsong, och frågan är huruvida Zibanejad stannar kvar eller ej (förmodligen). Man har fyllt på med främst juniorer och SSK:are i form av Almtorp och Carlsson. Samtidigt har DIF en förmåga att få ut max ur sina unga spelare, men frågan är om man kan säga detsamma om de äldre vid namn Ölvestad, Nilsson och Tjärnqvist. DIF känns stabila utan särskild flärd när det gäller anfallet, åtminstone på papperet.Modo Fredric Andersson (C/LW)Dick Axelsson (LW/RW)Nicklas Danielsson (RW)Kristian Forsberg (C/RW)Janos Hari (LW)Anton Hedman (LW)Måns Krüger (C)Morten Madsen (LW)Erik Nyström (LW)Jesper Olofsson (LW)Johan Ryno (RW/LW)Henrik Samuelsson (RW)Rob Schremp (C/W)Per-Åge Skrøder (LW)Niklas Sundström (C)Per Svartvadet (C)John Westin (LW)Modo tillhör också lagen med stor omsättning – naturligt med tanke på föregående säsong där Ö-viks stolthet kom undan med ett nödrop. Länge gapade forwardsplatserna tomma i den nya laguppställningen, men när två av dessa fyllts med Axelsson och Schremp ser plötsligt Modos anfall riktigt spännande ut. Ytterligare minst ett namn ska in för att fylla ut truppen, och lite beroende på vem eller vilka det blir så blir Modo mer eller mindre en farlig dark horse i sammanhanget.Brynäs Andreas Dackell (LW)Jonathan Granström (C/W)Mads Hansen (C)Martin Johansson (LW/C)Calle Järnkrok (C)Johan Larsson (W/C)Sebastian Lauritzen (LW/C)Mats Lavander (LW/C)Jonas Nordquist (C)Jesper Ollas (RW)Joachim Rohdin (RW)Emil Sandin (LW/RW)Jakob Silfverberg (LW/RW)Daniel Widing (RW)Sebastian Wännström (C/W)I Brynäs kommer med säkerhet ungtupparna Silverberg, Järnkrok, Larsson m.fl. att höja sig ännu ett snäpp och vara några av seriens bästa. Bakom dessa finns kvalitet av äldre modell i form av Dackell, Lauritzen och en kanske pånyttfödd Widing. På papperet känns BIF ganska jämnstarka med föregående säsongs upplaga, men skillnaden att alla dessa duktiga unga spelare blivit ett år äldre och ett år bättre.HV71 Fredrik Bremberg (LW/RW)Johan Davidsson (C)Andreas Falk (C)Jesper Fasth (RW/LW)Jesse Joensuu (LW)Jason Krog (C/RW)Per Ledin (LW/RW)Johan Lindström (RW)Pontus Netterberg (LW/RW)Kamil Piros (C/RW)Sebastian Strandberg (C)Oscar Sundh (LW/C)Jonathan Thollander (RW)Jesper Thörnberg (LW)Jukka Voutilainen (RW/C)Jönköpingslaget har efter debaclet föregående säsong tappat rivige Laine, tuffe Beech och landslagsmannen Thörnberg, för att nämna de främsta. In har Jason Krog, poängsprutan från AHL, samt Jesse Joensuu, den finske powerforwarden, värvats. Även om detta totalt sett är en förmodad mindre försvagning håller uppställningen totalt sett mycket hög klass, med namn som Davidsson, Bremberg, Falk, Voutilainen och Piros. HV71 blir därför svåra att ranka som annat än ett av topplagen när det gäller forwardsbesättningen.LinköpingPär Arlbrandt (RW)Joakim Eriksson (C)Robin Figren (RW)Jan Hlavac (LW/RW)Jaroslav Hlinka (C)Michael Holmqvist (C/LW)Mikael Håkanson (LW)Andreas Jämtin (LW/RW)Sebastian Karlsson (C)Martin Laumann Ylven (LW/RW)Erik Lindhagen (C)Andreas Molinder (C/RW)Joachim Nermark (C/LW)Kalle Olsson (RW/LW)Pontus Petterström (RW/LW)Carl Söderberg (C/LW)Även på forwardssidan levererar LHC en spännande uppställning till kommande säsong. Främsta förlusten får tveklöst anses vara Patrik Zackrisson som försvinner österut. In kommer istället Söderberg, Figren och Arlbrandt, samt Joakim Eriksson på korttidskontrakt. Här råder vissa frågetecken om Arlbrandt kan fortsätta spela lika bra som i Luleå och om Söderberg håller för elitserien. Sannolikt är svaret på båda frågorna ja, och det tillsammans med en redan stark uppställning med namn som Hlavac, Hlinka och Jämtin kommer LHC ha en stark forwardsuppställning, inte minst om man kan förlänga med Eriksson som är en oerhört nyttig center som skulle passa utmärkt in i laget.Luleå Chris Abbott (C)Cam Abbott (LW)Jonas Berglund (C/RW)Sebastian Enterfeldt (C)Damien Fleury (RW)Johan Harju (C/W)Simon Hjalmarsson (RW/LW)Ted Johansson (RW)Kim Karlsson (LW/RW)Konstantin Komarek (RW/LW)Daniel Mannberg (RW/C)Sebastian Meijer (RW/LW)Niklas Olausson (C)Mattias Persson (LW)Sami Sandell (LW)Joonas Vihko (RW)Ville Viitaluoma (C)Luleå har skeppat iväg ett gäng brunkare och ersatt med poängtoppen från allsvenskan. Frågan är hur lyckosam den strategin blir när dessa spelare istället för att leda sina respektive lag istället placeras in som utfyllnad bredvid större stjärnor samt får möta spelare av högre kvalitet. Framför allt har dock Luleå breddat uppställningen markant och har egentligen inte tappat särskilt mycket i sina spelarförluster, möjligen undantaget Lavander. Om Harju kan motsvara Arlbrandt i totalinsats på isen, samt att allsvenska Fleury, Persson och Sandell inte floppar, då blir maskineriet från norrbotten svårstoppat.FärjestadAnders Bastiansen (C)Christian Berglund (LW)Joakim Hillding (C)Marius Holtet (RW)Mikael Johansson (C/LW)Patrik Lundh (LW/C)Marcus Paulsson (LW/RW)Fredrik Sjöström (LW/RW)Robin Sterner (C/W)Erik Thorell (LW)Rickard Wallin (C)Peter Wennerström (RW)Per Åslund (W/C)Svenska mästarna Färjestad var ett av de mest målsnåla lagen framåt under förra säsongen och lär knappast bli något annat kommande säsong i och med gångna transfersäsong. Försvunnit har Axelsson, Kåberg, Prestberg och Sjögren för att ersättas av Hilding, Wennerström och Sjöström, varav ingen kan förväntas bli någon stor målspruta kommande säsong. Istället lär FBK även när det gäller anfallsspelet fortsatt vara hyprestabila med tvåvägsspelare av yppersta klass som Wallin, Holtet och Bastinansen, utan att för den skull sakna förmåga att knipa match efter match efter match.Skellefteå AIKPierre-Édouard Bellemare (LW/RW)Petter Emanuelsson (C/RW)Jimmie Ericsson (LW/RW)Johan Forsberg (RW)Erik Forssell (C/LW)Lee Goren (RW/C)Bud Holloway (RW)Fredrik Hynning (LW/RW)Melker Karlsson (RW)Oscar Lindberg (C/LW)Pär Lindholm (C/RW)Mattias Lindström (LW/C)Martin Lundberg (C)Joel Mustonen (C)Oscar Möller (C/RW)Adam Pettersson (C/RW)Anders Söderberg (LW)Christian Söderström (RW/LW)Marcus Sörensen (RW)Skellefteå AIK har den bredaste forwardsuppställningen av samtliga lag. Visserligen har sylvassa anfallsvapen försvunnit i form av Lindström och Lehtonen, men in har istället Möller och Holloway kommit som totalt sett lär hålla näst intill samma höga klass. När därutöver Goren och Hynning adderas bygget, samt att flera duktiga juniorer blivit ett år äldre och bättre och därmed ökar på konkurrensen ger det förutsättningar för ett i alla matcher svårslaget lag. Allt detta vilande på en grund av spelare som visat sig hålla högsta elitserieklass både under säsongen och vara bäst när det gäller, i form av Ericsson, Forssell, Bellemare m.fl./schteffeForumtråd för diskussion: http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=14&t=124&p=4815#p4815

Elitserielagens backuppsättningar 11/12 - ranking

Backbesättningar i Elitserien. Många tycks känna oro för att vi har en alldeles för svag backuppsättning i laget till kommande säsong, men börjar man snegla på övriga lag så tycker jag vi står helt okej, i synnerhet med tanke på den starka forwardsidan.Här är min ungefärliga ranking när det gäller backsidan. Det är svårt att särskilja vissa lag, men jag tycker man åtminstone kan dela in lagen i tre kategorier - de starka, medelstarka och svaga backuppsättningarna (och jag har även försökt ranka in om dessa grupper, även om det är väldigt tajt lagen emellan):I topp:1. Luleå (Wallin, Sandström, Jaakola, Fälth, Kilström, Jonsson [+Niinimaa/Fransson/?])2. Linköping (Johansson, Hävelid, Åkerman, Andersson, Dahlbeck, Persson)3. Djurgården (Tjärnqvist, Klubertanz, Boumedienne, Printz, Holmqvist, Claesson)4. Färjestad (Lindström, Sevc, Frögren, Berglund, Brodin, Nygren)I mitten:5. HV71 (Luoma, Welch, Almqvist, Grillfors, Karlsson, Trygg)6. Skellefteå AIK (Pikkarainen, Lindgren, Alavaara, Skogs, Burström, Styrman)7. Frölunda (Bäckman, von Gunten, Johnsson, Tömmernes, Persson, Eriksson)8. Modo (Meyer, Pöck, Tollefsen, Ahnelöv, Hersley, Westin)I botten:9. Brynäs (Gundersen, Jonsson, Sundqvist, Andersén, Carlsson, Bertilsson)10. Gnaget (Tärnström, MacNevin, Viklund, Johansson, Svensson, Liwing)11. Timrå (Robinson, Halonen, Granath, Hedman, Torp, Högström)12. Växjö (Heikkinen, Hållberg, Augustin, Johansson, Linder, Andersson)Kommentarer:Luleå kommer med all sannolikhet landa den stabilaste backuppsättningen i serien. Med defensivt starka pjäser som Wallin, Jaakola och Jonsson, habile Sandström, offensive Fälth (om han repar sig), och spännande Kilström ser det redan där bra ut. Lägg därtill ytterligare en kompetent back som ska in, troligtvis en Fransson eller Niinimaa, och det ser väldigt tryckt och starkt ut uppe i norr.Linköping mönstrar den kanske offensivt starkaste kvartetten i Johansson, Hävelid, Åkerman och Andersson, fyra ytterst kompetenta vapen på blålinjen som inte heller gör bort sig i egen zon. Linköpings powerplay kan onekligen bli giftigt om en viss tränare lyckas knyta ihop säcken.Djurgården har i och med Tjärnqvists intåg en riktigt solid backlinje, där densamme ackompanjeras av giftiga offensiva vapen i form av Klubertanz, Boumedienne och Holmqvist. DIF har också bra djup i backlinjen där unga talanger knackar på dörren.Färjestad ser fortsatt starka ut på backsidan, även om man förlorat Junland utan att fylla på med motsvarande kvalitet (Larsson). Även om den offensiva flärd som exempelvis DIF och LHC kan uppvisa saknas så kommer karlstadborna även fortsatt ha en försvarsmur som blir svår att bryta igenom, med defensiva ess i form av t ex Sevc, Lindström och Frögren).HV71 har en backsida svagare än på länge efter att namn som Puistula och Hietanien försvunnit österut. Luoma är nu ensam som namnstarkt offensivt vapen. Med honom finns nyförvärvet från väst, 100-kg Welch som främst ska säkra upp defensiven. Almqvist och Grillfors är spelare som håller hög klass, men större frågetecken råder gällande AHL-boomen och TIK-pannkakan Karlsson – blir det fågel eller fisk för honom? HV brukar inte vara klubben som lyfter spelare, men å andra sidan ska vi minnas en viss Åkerman. Trygg är spelaren som de flesta hockeykunniga har på sin flopp-lista, och det är svårt att tro på succé för veteranen.Skellefteå AIKs backsida utgörs av en brokig skara med gemensamma nämnaren spelsinne och skridskoåkning. Saknas gör stora, fläskiga backar som är till för att klämma fast motståndare i sargen eller välta sådana över ända framför kassen. Backlinjen bygger på åkstyrka, att hänga med motståndarnas forwards, snarare än statiskt spel. I det offensiva lär Pikkarainen och Alavaara bli vapnen i powerplay, ackompanjerat i fem mot fem av Burström och Lindgren i viss mån. Backlinjen har också bra potential till utveckling i flera spelare, t ex Styrman och Skogs. Allt som allt en spännande backlinje som är väl anpassad till lagets sätt att spela, samtidigt som en förutsättning för framgång är att mer eller mindre samtliga håller måttet och att några dessutom höjer sig under säsongen. Då kan backlinjen vara i samma klass som Färjestads och Djurgårdens.Frölunda har rumsterat om rejält i backlinjen. Man har värvat von Gunten som det främsta offensiva vapnet tillsammans med Bäckman, samt Johnsson som en stabil defensiv back. Frågan är om inte backlinjen hos Göteborgarna ser något för tung och statisk ut, risken är att snabba forwards kan börja snurra rejält i FHC-zonen under kommande vinter.Modo har en backlinje som känns väldigt svårbedömd. Stor omsättning lär åtminstone medföra lite svajiga resultat i början av säsongen. Frågan är i slutändan hur hög klass som Meyer och Pöck håller – på papperet ganska hög sådan. Hersley undrar många huruvida han håller för elitserietempot, och Westin blir få rädda av till namnet. Men kanske kommer ytterligare backvärvningar till Modo.Kanske kommer även någon ny värvning till Brynäs, ryktet går att man är med och hugger på Niinimaa. I frånvaro av ytterligare nyförvärv blir saknaden av Ekholm påtaglig när Gundersen ska leda backlinjen i offensiv bemärkelse. I övrigt ganska stabila namn utan någon särskild flärd i form av Jonsson, Sundqvist och Andersén. Dock finns som vanligt när det gäller Brynäs en del spännande juniorer som knackar på dörren till A-laget. Trots det känns Brynäs i dagsläget ganska svaga defensivt och har allt mer blivit beroende av en stabil målvakt för att hålla nere siffrorna.Gnaget från Solna fortsätter leva på legendaren Tärnström, ackompanjerad av MacNevin som andrapipa i det offensiva vapnet. Viklund har tillkommit, och kanske kan han få en nytändning efter att ha lämnat FHC där han, liksom många andra, inte alls utvecklats i önskvärd riktning. Överlag känns ändå gnaget-försvaret inte starkare än ifjol. Tur att man fortfarande har en hyfsad målvakt.Timrå är laget som, åtminstone på papperet, sänkt sig mest av alla lag vad gäller spelarkvalitet. Robinson är tilltänkt som offensivt vapen, men kan mycket väl floppa Karlsson-style. Halonen var habil defensivt föregående säsong, men därutöver är det inga klassnamn som TIK ställer på banan.Växjö slutligen, där Heikkinen är det enda namn som andas kvalitet, både offensivt och defensivt. När lätt avdankade modoiten Hållberg får agera andragubbe säger det en hel del om backuppsättningens kvalitet./schteffeTråd för diskussion: http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=14&p=4261#p4261