Det talas ofta om värdet av att vinna. Värdet av att vara bäst. Oftast lägger man då in ekonomiska, mätbara värden i resonemanget. Men hur uppskattar man ett emotionellt värde? Om hur en byggd, ett helt län, ja nästan en hel landsända värderar sina känslor av framgång. Observera kära läsare att denna krönika är inget annat än ett rent amatörmässigt försök till analys.Skellefteå AIK har sedan elitserien startades, faktiskt även långt innan, varit en hel landsändas angelägenhet. Från kanske Robertsfors i söder till ända uppe till Kiruna i norr. Känslan av att tillhöra en "kolonialiserad" landsdel kombinerat med att i sportens värld kunna hävda någon slags identitet kan ha varit en av drivkrafterna för dess anhängare. Hoppet att få tillhöra någon del av "sparken mot etablissemanget" sammanfogat med intresset för sporten ishockey drev på sjuttiotalet många att åka 50 mil enkel väg bara för upplevelsen.Undertecknad var vid åtskilliga tillfällen under sjuttiotalets andra hälft i samspråk med långväga supportrar, som vid både seger som förlust, ofta talade i termer som, "dom där" och "de där storlagen" och liknande. Något av "dom där nere" och "vi här uppe". När Skellefteå 1978 vann den åtråvärda titeln för första gången, var känslan den att "vi kunde". Vi kunde slå resten, vi är jämbördiga. Vi är klubben med guldet och vi är supportrarna som var med. Glädje, stolthet, lycka.Det är otroligt svårt att sätta ord på vad den bästa känslan egentligen är. Vad är störst? Lyckan? Glädjen? Stoltheten? Några röster från supportrar på North Powers forum."att jag nu kan njuta helt utan press eller ångest flera år framöver""det blev inte den inre känsloexplosion som jag hade trott och förväntat mig. Mer en kollektiv stolthet över min hemstad"" jag är omåttligt stolt över att vi gjorde det - tillsammans""hade sett framför mig hur jag skulle gråta, men det kom inga tårar"Då, för 35 år sedan, kände jag mest ett enormt lyckorus i flera dagar. Om det beror på stigande ålder vet jag inte, men idag är känslan mer stolthet av att ha bidragit, stolthet av att tillhöra, stolthet av att ha fått delta. Guldet kan säkert Skellefteå AIK värdera i kronor och ören i form av spendersammare sponsorer och nya sådana, öppnare dörrar till spelarmarknad etc. Respekt från övriga hockeysverige och media. Men för oss, människorna bakom klubbledning, spelare och stab, en hel bygd, har guldet säkert olika värden, men mest tror jag alla känner en enorm stolthet av att ha fått förmånen av delta. Och stolthet är ett genomgående tema hos ett flertal supportrar. Stoltheten av att ha varit med, bidragit eller bara tillhöra den stad och byggd som gjorde det. Vann Guldet.Med en tår i ögonvrån, Rampa.redaktionen@northpower.nu