Stabil förlust i Linköping

Linköping vann på hemmaplan med 2-0 i en jämn match som närmast kan kategoriseras som kvalitativ serielunk. Det var två disciplinerade och sammanhållna lag som bjöd upp till en hyfsad tillställning som ändå saknade lite i intensitet och glöd.Organisatoriskt och spelmässigt gör AIK en bättre match än mot Södertälje senast, men till skillnad från då, när man räddades av vass spets, var laget trubbigare. Uppskattningsvis gör AIK en till 80% bra insats. Då menar jag inte tidsmässigt, matchbilden över 60 minuter var påfallande likadan, utan att AIK spelade bra över hela banan förutom den sista femtedelen, där man inte gick tillräckligt hårt på mål och inte visade tillräcklig hunger för att vinna matchen.Senaste matchen mellan lagen totaldominerade AIK, men efter 1-1 i ordinarie tid föll man efter straffar. Då gjorde Fredrik Norrena en av säsongens bästa målvaktsinsatser i hela Elitserien. I kväll fortsatte Norrena att gäcka AIK och fick hålla nollan, även om han ärligt talat hade en ganska tacksam uppgift. Jag är ändå livrädd för att ställas mot Linköping och Norrena i ett slutspel, om den streakige finländaren fortsätter sitt spel mot AIK.I AIK fick Joacim Eriksson chansen i mål och gjorde absolut inte bort sig. Jocke var stabil och kan inte lastas för insläppen. På Linköpings 1-0-mål fick Pontus Petterström stå ensam framför kassen, när AIK tappat konceptet vid en avvaktande utvisning, och vid 2-0 skymdes han av tre man. I tredje perioden höll han också kvar laget i matchen med en svettig trippelräddning på Erik Lindhagen.Det märkte annars direkt i första perioden att AIK var med i matchen på ett helt annat sätt än mot Södertälje senast. Första perioden var jämn, där ändå AIK kändes som laget som gjorde sakerna lite enklare och var något bättre. Fredrik Warg hade AIK:s bästa läge i en spelvändning där Joakim Lindström spelade in pucken från kanten, men där Norrena avvärjde situationen med en stötbrytning. De riktigt vassa chanserna lyste dock med sin frånvaro.Andra perioden fortsatte ungefär likadant, även om AIK successivt tog över mer och mer av spelet och släppte i princip inte till någonting. Därför var det något oväntat när LHC stack upp och gjorde 1-0. LHC hade också en bra period kort därefter, men sedan jämnade spelet till sig igen.AIK förde av naturliga skäl spelet i den tredje perioden, där Linköping också stack upp någon gång när AIK öppnade sig bakåt. Överlag var det ändå samma känsla som i de första två perioderna och det mest väsentliga hände när Domar-Kuben, som hållit en ojämn nivå matchen igenom, tar en ganska märklig interferenceutvisning på Jimmie Ericsson efter 14.26. I det efterföljande kraftspelet kunde så matchens gigant (och just för kvällen Sveriges bästa nummer 7), Magnus Johansson, avgöra matchen med ett slagskott från blå. Joacim Eriksson, som tidigare nämnts, skymd.AIK jagade kvittering och får med sig en utvisning i slutminuterna och spelar 6-mot-4 en längre stund. Man får fast pucken, skapar några hyggliga lägen men utan att det resulterar, vilket också var symptomatiskt för powerplay (och även matchen i sin helhet) under hela matchen.Linköping vinner med 2-0. AIK ser ut som ett topplag när de förlorar. Det är luuuuunk, det är lunk säger jag, som en annan Liam Norberg i Sökarna.C YA DON'T WANNA B YA!/ Hank