Tja, inte var det någon underbar match som spelades i Fjällräven Center, men det allra viktigaste målet med resan uppfylldes i alla fall: Tre fina viktiga poäng i kampen om topplaceringarna i serien. Därmed är vi också med 100 % säkerhet kvalificerade för slutspelet, då vi har 17 poäng mer än Modo på 9:e plats och endast 15 kvar att spela om. Segern grundlades redan i första perioden med en 3-0-ledning redan innan power breaket. Föga överraskande är det gamla Modo-lirarna Pikkarainen och Söderberg som ligger bakom målet, även om det är Forssell som häver sig fram och forcerar in pucken i nätmaskorna. Pikkarainen har även ett assist på Lee Gorens 0-2. Till slut är det dock Jocke Lindström (även han med ett förflutet i Modo) som säkrar segern med att ta vara på ett läge i slottet i slutakten. Sett till spelet så finns det dock fortfarande mycket att önska. Inte minst i andra och tredje perioden backar man hem väldigt mycket och det tillåter Modo att komma in i matchen igen. I spelet med puck blir man antingen för kreativ eller också för lättjefull. Hade AIK istället sett till att fortsätta köra på eller rent av driva upp tempot mer är jag säker på att vi inte hade behövt se alla dessa jobbiga mål i baken. I slutet av första perioden vid underläge 0-3 kändes Modo helt klart irriterade och ur balans. Hade AIK tryckt på ytterligare och kunnat få in ett till mål eller två i andra perioden så är jag övertygad om att hela Modos lagbygge hade fallit ihop som ett korthus i en storm. Den irritationen som bland annat Dick Axelsson visade upp i samband med att Burström åkte ut 2+10 antyder för mig att han är i ordentlig obalans, och liknande tendenser finns hos andra i laget. AIK å sin sida har en bra bit kvar till formtoppen, men det finns i alla fall en del tendenser i rätt riktning. T.ex. var det ju inget fel på effektiviteten i första perioden med 3 mål på 9 skott. Nog för att Anton Forsberg inte var jättestabil, men att varje mål kan vara hur viktigt som helst märkte vi ju om inte annat i fjol när serien skulle räknas samman. Det verkar också som att laget har lärt sig i vilket område som flest mål görs, då tre av fyra mål idag görs i den omedelbara närheten av målet. Det som var längst ifrån målet var ju faktiskt Johan Forsbergs 0-3-mål, och det kom från ena tekningspunkten. Bland AIKs spelare var det inte många som gjorde någon toppinsats direkt. Skogs och Lindgren hör till de viktigaste bland utespelarna och Jocke är stabil i målet. Jocke står för ett par tunga räddningar under matchen, inte minst i första perioden. Målen är inte jättemycket att säga om för Jockes del heller enligt min åsikt. Vidare är kedjan med Jocke-Lee-Jimmie ganska osynlig idag. Visserligen gör både Jocke och Lee var sitt mål, men det kommer inte direkt till genom lysande samspel. /Markmanredaktionen@northpower.nu