Denna text skrivs då jag sitter eller nja snarare ligger på en gräsmatta i Myckle och funderar på tilltänkta kedjeformationer, vilka spelare som är ingång, vilka spetskompetenser som behövs laget och vad som sker vid eventuella skador. Svärföräldrarna ligger halvsovande vid varsin solstol och frugan läser en av sina många tant-böcker eller chick lits som hon uppmanar mig att säga, allt är precis som vanligt med andra ord.Vid varje tidpunkt den här tiden på året, då solen värmer som starkast, vattnet som skönast så ligger jag alltså på största allvar och med fullast koncentration med fokus på en idrott som jag aldrig utövade som liten grabb, detta mycket pågrund av att fotboll, innebandy och pingis gick före. Tankarna vandrar till ett lag i en stad som jag tidigare inte hade någon större anknytning till, en stad som jag inte har bott i och analyserar ett lag som under en kort tid mer eller mindre haft en spikrak utvecklingskurva. Kandetta betyda något annat än jag är mer eller mindre galen och är typisk medgångsupporter?Jag väljer att inte resonera på detta sätt, mycket beroende på jag stöttat ett lag på andra sidan ”pölen” i snart 20 år, ett lag som inte heller vunnit den inhemska ligan under den tidsperioden. Nu är det heller inte tänkt att denna krönika inte ska handla om mig och mina mer eller mindre maniska funderingar kring nyförvärv, startelvor och spelschema utan istället nedanstående text är istället tänkt att analysera och bearbeta de funderingar som en lekman, en supporter och en relativt enkel bondtölp har om en hemvändande hockeyspelare som aldrig lämnar oss hockeysupporters oberörda.Ni har säker redan förstått av ovanstående text att mina funderingar på Canadas svar på bigfoot, en jätte ute på isen, som vid senaste vändan i det svartgula laget var en av de bästa utländska importer som besökt templets nypolerade is. Det går inte att sticka under stolen med att denna stora, tunga, elaka kanadick var en av mina favoritspelare under modern tid och en fröjd att skåda runt sargerna samt främst både i powerplay samt boxplay. Det ska även tilläggas att det var med stor sorg som jag såg honom välja kaffebönorna istället för västerbottensosten och bege sig av tillJönssonligaland.I min natur ligger att jag är naturligt lugn, min norrländska kultur präglar mitt liv i vår svenska huvudstad och även fast jag har ett arbete som kräver ett enormt tålamod så är det sällan jag höjer rösten utan sitter ofta vid mitt skrivbord lugn som en filbunke. Det är sällan jag tas på sängen och blir sällan överraskad över de värvningar som vår mycket underskattade sportchef införskaffar. Sällan eller aldrig lägger jag någon större notis till spelarens tidigare poängskörd eller deras tidigare prestationer i lag som de representerat. Vår tidigare tredje-formation är ett utmärkt exempel på detta, vem trodde på allvar att en fransos, en gammal björlövenlirare och en nollåtta som bytt lag i parti och minut skulle bli en av Sveriges mest stabila formationer? Istället för att analysera spelarens gårdagens meriter så väljer jag istället att fokusera på spelarens kvalitét på dagens is. Det blir då så klart motsägelsefullt och paradoxalt att skriva en krönika med ovanstående text i åtanke. Det är så sant som att ”grillat är godast” men finns det något bättre att bedriva tiden med denna vackra sommardag?Goren var sannerligen i profil då han senast spelade i laget, det gick byaskvaller att han och våran egen Jimmie hade kommit i luven med varandra, han läxade enligt rykten upp både egna lagkamrater och junisar både på och utanför isen. Det är som sagt sällan jag blir förvånad men vid Goren återinträde i vårt stolta lag så satte till och med jag nespresso-kaffet i vrångstrupen. Hur kan våran sportchef välja att plocka tillbaka en spelare som vald SM-guld och ett betydligt större lönekuvert än Skellefteås metropol?En spelare som praktiskt taget blev utsläng från moder Svea pågrund av Facebook-skandalen? Rykten är många, ett urval av dem är att AIKs spelatrupp själva fått diskuterat Gorens återkomst till laget, att spelaren i fråga själv ville tillbaka till staden så att hans lönekrav var mer än rimliga. Om dessa rykten stämmer låter jag vara osagt men ett par dagar efter undertecknads födelsedag så kommer en profil återigen dra på sig den svartgula matchtröjan.Hur bra är då Goren egentligen? Vilka ska han lira med? Och i vilken position passar han egentligen bäst? Frågorna är många och svaren är få, precis som det ska vara under sommaren skönaste stunder. Det finns som tur är ytterliga några som stödjer vårt älskade lag på platsen där jag väljer att tillbringa två veckor av min dyrbara semester. I detta paradis på jorden så är svärfar mycket intresserad av lagets utveckling, min frus morbror kan det mesta om den statiska bakgrunden kring laget och diskussionerna är många och långa om hur laget borde organiseras och spela. En ständigt återkommande diskussionsfråga har varit vilka Mister Goren egentligen kamperade ihop med under hans senaste vistelse i Staaan. Visst var hans landsman MacD en av hans kedjekamrater? Centern i kedjan skulle mycket väl kunna vara den ofta underskattade gamle Mobackebon Erik Forsell eller hur var det nu igen? Mycket vatten har flutit genom Skellefteån sedan sists och spelare kommer och går, dock så består alltid den stolta supporterkultur som North Power visar upp och den glädje som formligen exploderar då någon i det svartgula laget gör mål.Vilka ska han då spela med i detta AIK? Att Forsberg verkar uppskatta kedjan med Jimmie, Forsell och Söderström råder inga som helst tvivel om och han är knappast värvade för att lira i en tredje-formationen. Med detta i beaktning så tyder det mesta på att Oskar Möller kommer att vara en av hans kedjekompisar och om ingen Lethonen-värvning hämtas in så tyder det mesta på att Hynning kommer att vara tredje-länken i en inte allt för skräckinjagande förstakedjan. Gorens centeregenskaper är inte helt uttömda och han har sina främsta attributer kring sargerna så att han kommer att centra är ett alldeles för tidigt sommartips. Vem vet, jag är kanske på väg att få solsting?Vädret är fortsatt utmärkt även denna semesterdag, Arbogaölen är lika kalla som goda och sommaren visar sig från sin allra ljusassida. Jag vet faktiskt inte om Goren är den bästa spelaren för AIK just nu,uppenbarligen gör Lasse och CO det och den mannen fortsätter att visa sin fingertoppskänsla. Simma lugnt där ute i värme och glöm inte bort den 9/8 då AIK går på is med ännu ett mycket bra lag som har alla möjligheter att vinna SM-guld.Fortsätt gärna att diskutera Gorens möjligheter i AIK genom att besöka vårat forum. Trevlig sommar/ Tazman