Klasskillnad i Örnsköldsvik

I kväll hjälpte det inte att vara arg över att bli vald som slutspelsmotståndare, istället visade det sig att kvalitet är bättre än en tränares okontrollerade utspel, vilka dock måste medges vara en kongenial blandning av Blixa Bargeld och Sailor Karlsson.Inför matchen var det närmast en tävling om att ”ta initiativet” och det kunde konstateras ganska direkt att det var AIK som tog det. Efter en minuts spel hade både Lindström och Bellemare haft någotsånär kvalificerade chanser i separata anfall. Modo stack upp vid något enstaka läge, som Dick Axelsson som fri framför mål testade Joacim Eriksson med ett direktskott, men det mesta handlade om AIK. Modos utlovade forechecking var inte tillräckligt aggressiv för att störa AIK:s backar som lugnt kunde spela sig ur situationerna och slå långa, öppnande förstapass till anfallare som kom samlat och i fart och med backar som fyllde på bakifrån.1-0 kom logiskt och föll ganska precis halvvägs in i perioden. Det var Bud Holloway som efter sin sedvanliga skottbonanza (nio skott första matchen!) hittade rätt från nästan ingen vinkel alls. Tellquist i Modo-målet var inte med efter en sidledsförflyttning och styrde själv in pucken.Robert Perlskog som kommenterade matchen, ni vet han på TV4 med den busiga frisyren, var lite less sådär sju minuter in, han hade sett fram emot våld och sånt, aggressivt spel, stora känslor. Själv var jag väldigt belåten med ett AIK som var fullständigt överlägset i allt vad konstruktivt spel hette. Skotten skrevs till 8-5 i AIK:s favör efter den första perioden och då vet jag inte om det var en skotträknare i förnekelse eller AIK:s dåliga träffprocent som höll nere skottsumman… just det där att träffa mål var den kritiken som kunde ges efter första perioden, ledning 1-0 var inte tillräckligt sett till spelövertaget.Utdelningen kom istället direkt i andra perioden när AIK fick chansen i så kallat kraftspel efter Tollefsen skickat pucken över sargen. När den beryktade förstaformationen inte riktigt fick spelet att stämma visade istället andra PP-uppställningen på bredden i laget. Efter inspel från Lee Goren kunde Christian Söderström sopa in en retur, sopren framför mål trots att det var statiskt spel. Ännu ett tecken på Modos ojämna uppträdande.Modo lyfte upp spelet något efter det andra målet. Petter Granberg hade ett olyckligt byte där han spelade fast sig i egen zon, vilket Modos förstaformation tog vara på och satte AIK under rejäl press i någon minut, ett långt och tungt byte för laget. Även om matchen i det här skedet inte hade någon tydlig struktur, såsom fallet var i första perioden, började Modo växla upp allt mer och skapade en del chanser. Närmast var Dick Axelsson som var helt fri med Joacim Eriksson i ett liknande läge som i den första kvartsfinalen, men den här gången var det Jocke som gick segrande ur striden.När känslan var att Modo kom allt närmre gjorde istället Bud Holloway sitt andra mål i matchen, vilket kom efter en spelvändning där Bellemare burit upp pucken från egen zon, Forssell gick på mål och Modo glömde Bud som kom som tredje man. Kliniskt avslut och 3-0. Återigen ett ingripande från Modos samlade försvarsspel som förklarar varför de säkrade slutspelsplatsen först i sista omgången.I pausen uttryckte Peter Jihde sin frustration över Modos omtalade förstakedja. Uppenbarligen hade den varit så blek att Jihde fick kolla noga i sina papper vilka som ingick i den…Modo började den tredje perioden som de spåddes börja den första, och det funkade mycket bättre för dem än deras spel de första två perioderna. Det var en ganska bra Modo-press, även om händelserna förstås påverkades av resultatet. AIK behövde inte förta sig framåt och undvek de allra grövsta misstagen. Pressen avtog också något efter sex-sju minuter och matchen kunde spelas av utan större dramatik. AIK spelade föredömligt enkelt i vissa lägen, inte självklart för det här laget, och stack upp i kontringar emellanåt.4-0 kom efter tekningsvinst i egen (!) av Erik Forssell när Modo plockat ut Tellan i ett optimistiskt försök att få till något. Grymt av Mad Professor, som förstås beräknat puckens bana och studs redan på förhand.AIK vann en stabil laginsats och jag tycker de flesta förtjänar beröm. Ska jag lyfta upp någon så vill jag framhålla Fredrik Hynning som fortsatt visar bra inställning fast hans säsong har varit en besvikelse. Även fjärdekedjan fortsatte sitt fina spel från den första matchen och ser pigga ut. Skönt förstås också för Jocke att få hålla nollan. Han såg lite småskakig ut vissa situationer men gjorde också en hel del bra räddningar.SEE YA DON’T WANNA BE YA!/ HankOm du vill kan du kommentera Dick Axelssons kroppsspråk i vår matchtråd på http://northpower.nu/wordpress/phpBB3/viewtopic.php?f=10&p=32177#p32177 .